Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ehrenberg i helfigur på Dalarnas museum

Gösta Ehrenberg, född 1923, och uppväxt i Falun hade planer på att bli psykiater men så blev det inte. Han mötte en konstnär en sommar på västkusten när han pluggade matematik för att komma vidare i sina studier. Den där konstnären gjorde stort intryck på den unge Gösta. Han hade basker på huvudet och kånkade omkring på konstnärens alla praktiska tillbehör.

Annons

RecensionGösta EhrenbergUr en grafikers dagbokDalarnas museum
19/10-17/11

Gösta hade gått i lära hos Janne Dahl som hörde hemma i andra generationens Falugrafiker. Det blev under stor vånda Konstakademien (1942-46) i stället för psykologiutbildning samtidigt som hela världen stod i brand.

Därefter gav han sig ut i efterkrigstidens Europa. Först till Frankrike, där han under många år var bosatt i Roquebrune-Cap Martin vid Medelhavet. Han gjorde resor till Bretagne, Italien och Grekland. Därefter bodde han i Pyrenéerna och är numera bofast i Médoc i sydvästra Frankrike, inte långt från Girondefloden som mynnar ut i Atlanten.
Gösta vistades många somrar i Övertänger. Då tryckte han sina bilder hos Konstgrafiska verkstan i Falun. Meritlistan är lång. Han har ställt ut i en rad olika internationella sammanhang inom den grafiska konstvärlden och finns representerad bland annat på Moderna museet.

Nå, nu står vi här inför ett slags bokslut. Det är uppenbart att Gösta Ehrenbergs intresse för det mänskliga psykologiska sinnestillståndet varit det genomgående temat genom hela karriären. Han är en klassisk humanist, en bildad man som läst sina klassiker och som intresserat sig för både filosofi och djupt allmänmänskliga frågeställningar.
Göstas grafik talar till både förnuftet och känslan. Betraktaren möter ett figurativt bildspråk. På så sätt blir soloutställningen också en påminnelse om grafikens resa från epik till dagens många abstrakta bilder.
I Göstas bilder finns mycket rörelse och dramatik. Det är många olika gestalter som befolkar hans bilder. Budskapet är mångfacetterat och sällan förutsägbart. Du kan göra dina egna tolkningar. Under pressvisningen guidas vi av hans bror Anders som gärna understryker detta.

Tidigare i höst kom boken Väggar och horisonter (Carlssons förlag) Ur en grafikers dagbok. Den recenserades i måndags av Bo Degerman på DD:s kultursidor. Konstnären bidrar här med egna texter som låtit sig inspireras av ett stort antal bilder. Dessa texter ger heller inga exakta svar på någonting faktiskt.
Det är ingen vanlig självbiografi, snarare en skildring av ett svärtat själsligt sinnestillstånd, samt ett ständigt gnabbande med brodern Anders som via sin vetenskapliga profession kräver mer av just exakthet, kronologi och mer utförliga ­resonemang. Det är ett oväntat stilgrepp som gör boken mycket mer levande än traditionella biografier. Den pekar ut precis vad saken handlar om. Vem äger egentligen tolkningsföreträdet? Finns det någon sanning mer än olika uppfattningar om verkligheten och om varandras liv även dem som står oss absolut närmast.

Gösta Ehrenberg skådar rakt ut i universum, sliter undan ett stycke svart himmel för att möta ännu ett svart hål rakt ut i det oändliga.
Det skapar svindel även hos betraktaren. Jag ser utställningen och läser boken efteråt. De hör samman, då faller pusselbitarna ännu mer på plats. Vi har fortfarande att göra med en lekande människa, någon som ännu inte riktigt bestämt sig för vad han skall bli när han blir stor. Beskåda utställningen och läs sedan boken, eller tvärtom.

Ulf Lundén
ulf.lunden@daladem.se