Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En äventyrsbok med erotiska förtecken

Suzanne Brøggers moderna klassiker Crème Fraiche finns nu i nyutgåva. Den är värd att läsas på nytt. På den tiden, 1978, var det något högst ofattbart att en kvinna vågade lyfta fram sin egen sexualitet.

”Jag flyger i mörkret och skriver en bok på mitt lilla tigerblock” Det är första meningen i Creme fraiche, den självbiografi som Suzanne Brøgger skrev 1978, inspirerad av Henry Miller. Den väckte stor uppmärksamhet när den gavs ut första gången, inte minst för sin erotiska framtoning.

På den tiden, 1978, var det något högst ofattbart att en kvinna vågade lyfta fram sin egen sexualitet. Suzanne Brøgger blev både bespottad och hånad.

I dag kan man läsa med andra ögon, Crème Fraiche är en äventyrsbok med erotiska förtecken för kvinnor – men främst en bok med skarpa intellektuella analyser av kvinnoroller. Nu har den blivit en modern klassiker och ges ut igen – och jag önskar att nya grupper av unga kvinnor ska läsa den och låta sig inspireras.

Redan 1976 hade modiga Kerstin Thorvall skrivit sin "Det mest förbjudna", där gjorde hon upp med sin uppväxt och med sin mor, bokens Anna är en fri kvinna som tar för sig av män och sex.

Den slog ner som en bomb!

Vissa recensenter vägrade till och med att recensera den, förlaget anklagades för att den getts ut. Uttrycket bekännelselitteratur myntades och det hade inte positiva förtecken: Andra banbrytande kvinnoskildringar där kvinnor gjorde upp med sina roller är Kvinnorummet av Marilyn French, Erica Jong Rädd att flyga och Birgitta Stenbergs Kärlek i Europa.

De skrev om sprängda ramar och om att ta för sig av sex utan varken skuld eller förpliktelser. Men de skrev också om hopp, om roller som förändras och om kärlek som är möjlig – trots allt.

För mig är Suzanne Brøgger en förebild, hon debuterade 1973 med Fräls oss från kärleken. I den finns hennes skarpsynta journalistiska beskrivningar, personliga upplevelser och en absurd skildring av när hon våldtogs av en grupp soldater i Sovjet. En målande rapport av förtryck skriven med humor.

I Crème Fraiche berättar hon om sin uppväxt om sin mor och om sin pappa båda bisarra, udda, men hennes beskrivningar är mycket kärleksfulla.

”Och han bjöd mig på ” Bellevue” där vi dansade, för han ville ”skryta med mig” och jag fick hålla i honom hårt, för att han inte skulle välta; och jag var klädd så att om han haltade, så skulle man inte lägga märke till det.

Han var nästan två meter lång, en lång entusiastisk räkel med skaldepanna och brittisk mustasch som man kunde se när han stod med ryggen till. Han blev fort brun på sommaren och hade skrattlystna blåa ögon och tjugofem par handsydda skor och trettiofem skräddarsydda kostymer. Han gick i kaschmirrockar, batistskjortor, sidenslips och plommonstop, om så skulle vara. Han fick tre döttrar med två fruar och han avgudade oss alla på sitt eget oberäkneliga, till intet förpliktande sätt.”

Det är en fascinerande bild av sig själv och sin uppväxt som hon ger i Crème Fraiche. Hon har en bultande längtan efter att ständigt vara levande, hon ifrågasätter och vill hela tiden vara i rörelse. Hon ryggar inte för regler eller vad omvärlden ska tänka eller tro. Hon begär livet och tar för sig av det.

Hon lär sig av livet, men låter sig inte fångas. I Fräls oss från kärleken tog hon helt avstånd från äktenskapet. Nu är hon gift och är en av Danmarks främsta författare. Men inte instängd. Hennes böcker är gränslösa!

Crème Fraiche har fungerat som ett frihetsevangelium för många generationer kvinnor. Den tål att lyftas fram, här och nu och läsas om och om igen som en klar och lysande motvikt till alla bröllopsmagasin, inredningstidningar och andra fållor som man vill mota in oss kvinnor i!