Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En Himla Människa – Rune Lindström 100 år

Han var lika säker med pennan som penseln. Men minnesutställningens viktigaste budskap om författaren och konstnären Rune Lindström ryms i ett litet citat.

Från 1800-talets legendomspunna dalmålare går en linje via Erik Axel Karlfeldt till Rune Lindström. Karlfeldt fascinerades av det naiva bildspråket och skrev ”Dalmålningar på rim”. Lindströms stora insats i den kulturkedjan sker när han tar dalmålningarna till teatern. Först med ”Himlaspelet” som tjugoårig student under andra världskriget sedan med balettrilogin ”Johannesnatten”, ”Den förlorade sonen” och ”Simson och Delila”. För det belönas han med illis quorum 1966.

Gustaf Rune Lindström föddes i Västanfors i Fagersta 28 april 1916. Han kom från en smedsläkt, men smed skulle han inte bli. Han skulle bli präst. Men det blev det heller ingenting av. Efter premiären på hans teaterdikt ”Ett spel om en väg som till Himla bär” eller ”Himlaspelet” i augusti 1941 förändras allt.

Rune Lindström avbryter teologistudierna i Uppsala och börjar jobba på SF. Fram till sin död 25 april 1973, tre dagar innan han skulle ha fyllt 57 år, skriver han för film och tv. Han jobbar som skådespelare på Stockholms stadsteater. Han skriver och illustrerar böcker, målar bokomslag, författar vistexter och översätter Joe Hill. Han skriver ”Ingmarsspelen”, en dramatisering av Selma Lagerlöfs ”Jerusalem i Dalarne” och tillsammans med jazzmusikern Jan Johansson skapar han ”Skinnarspelet”.

Allt detta kan man ta del av i minnesutställningen ”En Himla människa - Rune Lindström 100 år” på Leksands kulturhus. Trots att utställningen inte går på djupet med Rune Lindströms starka politiska undertoner ger den en bra bild av en stor konstnär.

Lindströms berömda Himlaspelet som i år fyller 75 år har dalmålningarnas naiva fromhetsvärld som yttre fond, men i grunden är det en politisk slinga. Hösten 1941 får Rune Lindström ett meddelande från Goebbles propagandamaskineri som beklagar att det populära Himlaspelet tar judarnas parti. Lindström sista stora arbete strax innan hans död, den semidokumentära filmen ”Häxa”, är också ett brandtal mot våld, avundsjuka och cynism, fast med större realism än i Himlaspelet. Inför TV-sändningen påsken 1973 varnades känsliga personer för filmens tortyrscener.

Himlaspelet och Häxa är spännet som binder samman det halsband av pärlor som Rune Lindström formar under sitt korta och intensiva konstnärsliv.

Producenten Jovica Marceta på Leksands kulturhus har den goda vanan att använda film och ljud i utställningsrummet. Rune Lindström var ofta gäst hos Sveriges Radio under 1950, 60- och 70-talen. Marcetas utmärkta och nyproducerade film med Lindströms berättarröst ger energi i sammanhanget. 17 april kommer också filmen Himlaspelet från 1942 att visas på biografen Visir i Leksand.

”En Himla Människa” pågår fram till 21 maj och innehåller olika program, guidade visningar och föreläsningar.

I utställningsrummet finns ett citat av Rune Lindström; ”Varje generation måste kämpa mot förminskningen av människovärdet”. På det temat kan utställningen växa till något riktigt angeläget.

LÄS MER KULTUR