Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En rundtur vid gruvan ovan jord

Annons

Just nu är det högsäsong i Falu Gruva med nära 800 besökare i snitt om dagen under jord. Många frågar om Fetmats och Falukorven men gruvan är mycket mer än så, betonar Gunnar Sköndahl, vd, som tar DD med på en rundtur ovan jord.

Gruvan anlades troligen redan på 700-talet. Den 8 december 1992 sköts den sista salvan. Då var i stort sett all koppar slut. Bara 4-5 procent av malmen innehöll koppar, det blev mycket rester. En del av resterna är slaggen som ligger i högar runt gruvan och numera är kulturminnesskyddade. Den djupaste delen av gruvan låg nästan 600 meter ner under jord. Besöksturerna - just nu 31 guidade turer om dagen - går 67 meter under jord. Gruvturen är den mest exotiska men en tur ovan jord bjuder också på många aháupplevelser, betonar Gunnar Sköndahl. Vi börjar i världsarvshuset som invigdes 2005. I det första rummet - Globen - är världens mer än 900 världsarv utmärkta.
- Världsarv är en kvalitetsstämpel som gjort Falun känt runtom i världen. Jag var i Singapore för en tid sedan och tittade i ett tiotal turistböcker och hittade texter om Falun och världsarvet i samtliga.

Högsäsong under juli


Nu är det högsäsong. 30000 av gruvans 50000 besökare kommer under juli. Kön vid entrédisken är lång. Här kollar besökare priser, beställer turer eller köper souvenirer. Vi fortsätter till ett rum med datakiosker där man kan ta reda på fakta om gruvan och världsarvet. I ett rum mitt emot tittar en grupp på en film om det stora raset 1687 när Stora Stöten bildades. Raset blev en enorm öppning till gruvan; nära 100 meter djup och cirka 400 meter lång. Det största raset under 1600-talet och ett resultat av själva brytningstekniken där man jobbade i stora rum, den ena under det andra.
Vi fortsätter till Creutz Lave. Laven är själva överbyggnaden - huset - till schaktet och den står på samma plats sedan 1852. Den som inte kan eller vill gå ner i gruvan kan få en hisnande känsla av djupet genom skyddsgallret på en bro som byggts inne i laven där man ser 208 meter rakt i schaktet.
- Man kan kalla den för Sveriges högsta bro, att jämföra med Öresundsbron som är 59 meter över havet.

Pumpade upp vattnet


Schaktet användes för att pumpa upp vatten ur gruvan, gräver man en grop så vattenfylls ju den, säger han.
- Och vattnet var gratis när man väl byggt den sinnrika konstruktionen - vattenkonsten- som gjorde att man kunde använda vattnet ovan jord för att pumpa upp vattnet i gruvan. Vattnet kom från dammsystemet ovanför Stora Stöten där Bergsdammen och Vällan ingår.
- Man kan säga att dammvattnet var gruvans bensin.
Vattnet från dammsystemet leddes via vattenrännor till vattenhjulen vid gruvan. Kraften fördes sedan vidare med hjälp av stånggångar; fram- och tillbakagående horisontella stänger. En konstruktion som var igång tills elen kom 1916. Klockan som klingar inne i laven är densamma som ljöd när allt fungerade, när den tystnade var det pumpstopp.
I hjulhuset intill Creutz Lave finns ett jättelikt vattenhjul på cirka 14 meter i diameter där halva hjulet går under jord. I dag pumpar man upp 30 kubikmeter vatten i timmen - en hel tankbil - för att inte grundvattnet och regnvattnet ska göra att gruvan svämmar över.
- Det är ungefär lika mycket vatten som gick åt när gruvan var i drift.

Fick inte jobba under jord


Nästa faluröda anhalt är Sorteringsverket. Kvinnor och barn fick inte jobba under jord. Men här satt de runt ett roterande plockbord - ungefär som dagens löpande band- och sorterade malmen från gråberget för hand.
Ett foto från 1900 visar en grupp pojkar med trälådor där de samlade ihop malmen samtidigt som en berättarröst beskriver hur pojkarna satt från sex på morgonen till sex på kvällen och plockade med de blöta stenarna med de sylvassa kanterna.
Vi går vidare till Stora Gruvstugan, själva museibyggnaden, som fått en ramp i sten längs väggen fram till entrén. Här på andra våningen kan man se vattnets väg i gruvan med vattenhjul, hisskorgar och linor.
Här finns också kartor som var nödvändiga för att man skulle kunna orientera sig under jord.
- Den här är från 1718 men den ser ut att vara tagen med helikopter ovanför Stora Stöten. Det var oerhört skickligt att få till ett perspektiv uppifrån på det sättet på den tiden, säger Sköndahl om en inramad detaljrik karta.


En nyöppnad byggnad


Vi fortsätter till fabriken - Linslageriet - en rödfärgad, nyöppnad byggnad intill Världsarvshuset som visar hur man tillverkade och producerade linor.
- Först använde man hampa, sedan tvättad oxhud, sedan kom kedjor och vajrar och här tillverkades vajrar, säger Sköndahl och visar på den stora träkonstruktionen som är original från 1840 hur ståltråden rullades ungefär som på en spinnmaskin med sex olika trådar som virades samma till en.
I teknikverkstaden i samma byggnad som världsarvshuset finns en experimentverkstad. Henrik Schmidt visar sonen Vilmer en modell av Christopher Polhem, en av förgrundfigurerna som konstruerade vattenkonsten vid gruvan. Syskonen Alva och Nora är också med. Här kan man också se hur ett vattenhjul fungerar och hur själva hjulet kan ta sig uppåt med vattnets kraft.

Visioner för framtiden


I visionerna för framtiden ingår en väg som tar besökare på ett säkert sätt ner i Stora stöten, berättar Sköndahl.
- Det är fullt möjligt men kräver lite pengar. Att koppla ihop gruvan med naturskolan i Harmsarvet via en tur 1,5 kilometer längs vattenvägarna, är en annan idé, kanske med hjälp av tåget som tuffar runt Stora Stöten.
Stiftelsen Stora Kopparberget är privat och får inga kommunala eller statliga bidrag. Stora Enso avsatte drygt 100 miljoner år 2000 i en fond där bland annat räntorna skulle klara driften.
- Men räntan har varit låg. Vi har tvingats ta en del av kapitalet. Falu Gruva har en omsättning på cirka 25 miljoner och räntorna inbringar kanske två miljoner om året. Men de senaste åren är verksamheten i ekonomisk balans.
Resten av pengarna måste man få in via besökare. Biljettautomaten som satts upp nyligen är ett sätt att få in en liten del, säger han.
- Vi tycker att det är ett bättre sätt än ta en p-avgift för en begränsad tid. Nu kan besökare stanna här hur länge de vill; äta eller fika, barnen kan leka och experimentera och samtidigt få en bild av gruvan.



KRISTINA VAHLBERG
023-475 61
kristina.vahlberg@daladem.se