Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett läslyft får vingar

Ordförande i X-köpings kommunfullmäktige har just avslutat en dikt på temat framtidstro. Oppositionsrådet på bänken nedanför ler i mjugg, nästa sammanträde är det hans tur att bidra med ett bokligt inslag. Han umgås redan med en giftig passus ur Strindbergs Svarta Fanor.

Annons

Är förtroendevalda som ägnar sig åt litteratur en utopi? Nej, inte om uppmaningen Ett läslyft i Sverige tas på allvar och finner sin tillämpning i vardagen. Det är gott och väl att den statligt tillsatta Litteraturutredningen gjort ABF:s och Författarförbundets maning till sin, skamligt vore det annars när undersökningarnas siffror om sjunkande läsförmåga duggar tätt och till och med EU larmar om problemet i en nyligen utgiven rapport.
Var femte europé läser så dåligt att de inte klarar sig i det moderna samhället och över 17 procent av 15-åringarna i Sverige ligger på en nivå där de endast kan ta sig igenom de enklaste texter. Vårt land hör till den minoritet av EU- länder där läskunnigheten har försämrats.
Om någon vill skylla på invandringen så håller inte det argumentet eftersom den stora merparten av barn och vuxna med dåliga läsfärdigheter är födda och uppvuxna i det land där de bor.

Om ett läslyft ska få vingar räcker det naturligtvis inte med att politikerna i X-köping munhuggs med citat i kommunhuset. Den lokala ABF-föreningen hostar upp sig och tar ett initiativ för att lyfta läsandet. Man kallar samman nyckelpersoner i LO-distrikt, lokala fackklubbar, hyresgästföreningen och andra.
Den första uppgiften blir att kartlägga läsintresset och tillgången till böcker i den egna organisationen. En offentlig debatt anordnas, författare och läsforskare bidrar med entusiasm och kalla siffror och får lokala media på spåret. Flera gångbara koncept föds ur diskussionerna. Via en ledare i det lokala bandylaget får man ett genombrott och når just pojkar och unga män, de grupper som läser allra minst. Högläsning i omklädningsrummet blir en återkommande aktivitet efter träningspass och matcher.
På dagis anordnar föräldrar syjuntor för att tillverka stadiga bokkassar. Ja, till och med den utsläpade bibliotekarien på folkbiblioteket kvicknar till och lovar fylla kassarna med ett blandat urval av barn och vuxenböcker att låna hem i samband med hämtningen.

En pappa som är brandman övertalas att läsa högt ur en favoritbarnbok, för att visa på vikten av att böcker också tillhör de vuxna männens värld. Han utmanar andra pappor ur andra yrkesgrupper att göra samma sak också i skolan. Det blir startskottet till att olika yrkesgrupper sporrar varandra i högläsning på biblioteket, som började få en publik som aldrig tidigare satt sin fot där. Visst lockar det att efteråt bli bjuden på en pubrunda av arbetskamraterna för insatsen.
Många noterar att samtalsämnena på brandstationen och andra manligt dominerade arbetsplatser vidgas, istället för att enbart snacka sportresultat och brudar, har man åsikter om Augustprisnomineringarna. Man ber den centrala fackliga organisationen om hjälp med att inrätta ett arbetsplatsbibliotek. Arbetsgivaren bidrar med några tusenlappar, ett billigt utlägg för att allmänbilda personalen, inser man.
I de kommunalägda hyreshusen samlar hyresgästerna ihop sina utlästa böcker och placerar dem i en hylla i den gemensamma tvättstugan, med ett bidrag från länsbiblioteket kan man vidga sortimentet. Att lyssna på en ljudbok medan man väntar på att torktumlaren ska mullra färdigt gör det betydligt trevligare att tvätta. Det mänskliga klimatet i tvättstugan förändras, det blir mindre av strider kring tvättider och städning. Ja det är vetenskapligt bevisat att läsning också ökar vår empati.

En anda av självförtroende och verklig framtidstro börjar genomsyra X-köping, just en sådan effekt som läsandet stimulerar.
Men Ett läslyft för Sverige kan förbli en fras på byråkraternas papper, en skön till intet förpliktande dröm, något för Kulturråd och rikspolitiker att peka på för att rättfärdiga sig. Nej, om ett läslyft ska ha kraft att lyfta och sväva ut över landet är ansvaret vårt, vi folkbildare och eldsjälar som vägrar sitta med armarna i kors och titta på medan Sverige fördummas.

Lena Kallenberg
kultur@daladem.se