Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Ett stort uppsving”

Tv-program som ”Vem tror du att du är” och ”Allt för Sverige” har bidragit till att öka människors intresse för sina förfäders historia.
– Ja, vi rider på den vågen och fått ett stort uppsving, säger Christina Eriksson, ordförande i Släktforskarföreningen i Gagnef.

Annons

Vår och höst arrangerar Släktforskarföreningen i Gagnef i samarbete med Olaus Laurentii släktförening och ABF prova på-dagar.
– Vi brukar säga till nybörjare att det finns ingen drog som är mer beroendeframkallande än släktforskning, säger Christina Eriksson.
Medelåldern bland släktforskare är relativt hög och Christina uppmanar därför yngre att be gamla släktingar berätta vad de känner till om släktens historia. Information som kan vara ovärderlig om man en dag vill börja släktforska.

Prova på-dagarna har olika teman och i lördags berättade Lars- Olof Nordensjö om resandets historia i Sverige. Att lämna sin hembygd var förknippat med både praktiska och ekonomiska svårigheter. Från mitten av 1500-talet och ända fram till 1860 krävdes bland annat inrikespass för de som ville resa utanför sin hemsocken.
– Men det var lättare för besuttna, de kunde få ett pass utfärdat för hela året och som gällde i hela riket. Obesuttna fick ett pass bara för enda enda resa, till en särskild plats och för ett särskilt ändamål, det var betydligt hårdare kontroll av dem.
Den som länsman ertappade utan pass riskerade att hamna på anstalt anklagad för lösdriveri. När järnväg och ångbåtar gjorde sitt intåg kollapsade dock systemet med inrikespass. Att ge sig ut på så kallade herrarbeten var vanligt bland dalfolket.
– Så mycket som en femtedel av Gagnefs befolkning 1858 gick från socknen för att under en tid arbeta någon annanstans, berättar Lars-Olof Nordesjö.
Apostlahästarna var det som gällde för dem. Enligt gästgiverförordningen fick inte vem som helst använda sig av foror utan det var något enbart förunnat de bättre bemedlade i samhället.
– Det var ingen bra social jämlikhet, men även om de fått åka med fororna hade de nog inte haft råd, konstaterar Lars-Olof Nordesjö.

I början av 1900-talet förenklades dock människor möjlighet att ta sig fram.
– Cykeln är en av de viktigaste fordon som uppfunnits. Plötsligt kunde människor röra sig på ett helt annat sätt genom socknen.

Eva Langefalk/DT