Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU-stöd slår hårt

Annons

– Får förslaget till nytt jordbruksstöd genomslag, då är det slut. Jag får plantera skog på mina marker, säger Peter Forslund, bonde med dikor i Djura.

Han och hans kolleger riskerar att tappa 22-37 procent av omsättningen.
För att berätta hur verkligheten ser ut bjöd Peter Forslund, Kenneth Back, Pär Magnusson, Lars Johansson och Mats Blomgren, köttdjursuppfödare med dikor, in politiker och experter. Politikerna kom och det blev en allvarlig diskussion.

Dagen inleddes i Häradsbygden där besökarna fick göra ett besök i Kenneth Backs dikostall, som var färdig hösten 2011. Han har just nu 166 djur, inklusive kalvar men siktar mot 250.
Sällskapet fortsatte till Rältagården och Pär Magnusson. Agronomen Pelle Florell inledde med att berätta hur jordbruksstödet sett ut sedan 1970-talet. Staten subventionerar livsmedelsproduktion, både för att ha en självförsörjning i landet och för öppna landskap.
Ann-Mari Fagerberg, Länsstyrelsen lantbruksenhet gick igenom det nya förslaget på det jordbruksstöd som ska börja gälla 2014. Det är just nu ute på remiss.

Det innebär en stor förändring. EU vill behålla gårdsstödet, där bara arealen har betydelse. Däremot minskas miljöersättningarna drastiskt. Där ingår bland annat stöd för betesmark, vall och certifieringar.
Fagerberg hade gjort en uträkning på en av Djuragårdarna med Krav-märkt köttproduktion. I ett värsta scenario försvinner 37 procent av omsättningen.
– Jag vet inget företag som fixar en sådan sänkning, sa Anne-Mari Fagerberg.

Förslaget är ute på remiss. Förhandlingarna om EU-budgeten innebar att Sveriges medlemsavgift minskar med 500 miljoner men samtidigt minskar jordbruksstödet till Sverige med dubbelt så mycket.
De stöd som är på väg att försvinna är de som är kopplade direkt till djurhållning och därmed öppna landskap.
Två av ledamöterna i riksdags jordbruksutskott fanns på plats, Pyry Niemi (S) och Roger Tiefensee (C).
Roger Tiefensee ansåg att Sverige måste höja sin andel och betala mer till lantbruksprogrammet än vad EU gör.
– Vi måste också titta på hur vi kan navigera inom de stöd som finns så att det gynnar produktiva bönder, särskilt med djurhållning. Det är provocerade att stöd ska gå till jordbruksmark som ligger i träda.

Han sa att centern anser att de pengar Sverige tjänar på lägre avgift till EU borde användas för att säkra landsbygdsprogrammet, som både gynnar miljön och satsningar mot mer ekologiskt lantbruk.
Pyry Niemi berättade att det finns en enighet i Sverige om att EU borde betala mer till lantbygdsstöd och mindre till gårdsstöd, för att gynna miljövänligt jordbruk.
– Men Sverige är litet, stod länder med ekonomiska problem vill ha gårdsstödet, som helt betalas av EU. Det här var ingen framgång för Sverige. Jag tycker att regeringen inte varit tillräckligt ambitiös i förhandlingarna.

Lantbrukarna är oroliga. Framtiden känns skakig. Går det förslag om jordbruksförslaget som är ute på remiss igenom slår det direkt på arbetstillfällen. Risken är också mycket stor att köttgårdar tvingas sluta.
Ytterligare ett skäl till oro är att regeringen beslutat att fasa ut den skatteåterbäring på diesel som jordbruket fått.
– 2015 kommer jag att förlora 75 000 kronor, sa Peter Forslund. Min gård omsätter 1,2 miljoner, dieseln kostar 360 000 kronor. Vi har gjort allt för att minska dieselförbrukning, vi kan inte göra mer.

Peter Forslund säger att han röstat på Centern i 30 år, men nu är det slut.
– De har haft sju år på sig att förbättra förhållandena på landsbygden, men jag har inte sett någonting. Eskil Erlandsson säger att han tycker att Sverige lyckats bra i förhandlingarna med EU, jag förstår ingenting.


Eva Högkvist
eva.hogkvist@daladem.se