Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Exklusiv intervju

Annons

Håkan Juholt har av någon journalist kallats Sveriges nu mest intressanta politiker. Han är något så ovanligt som en ideologiskt motiverad reformist i samma anda och tradition som Branting, Hansson, Erlander och Palme.

Att intervjua Håkan Juholt är mer av ett samtal, för Juholt är "lättpratad" men samtidigt en person som tänker efter. Han är en lysande retoriker och beskriver sig själv som en erfaren politiker, ett påstående som äger viss tyngd. Ett kvarts sekel i kommunpolitiken, riksdagsman sedan 1994 och försvarspolitiker i ett och ett halvt decennium i försvarsutskottet.

Hur vill du beskriva dina första tre månader som partiordförande?
- Det har varit ett enormt medieintresse för mig och för partiet. Jag kan förstå det för det finns så stora förväntningar på socialdemokraterna. Alla vet, inte minst journalisterna, att vi inte är ett parti i mängden. Vi är ett parti med högre ambitioner som står för samhällsförändring, säger Juholt där han sitter mittemot mig i en fåtölj på sitt tjänsterum.

Juholt har vänts ut och in i alla medier och utvärderats noggrant från vänster- till högerkanten.
- Jag har märkt att det finns många välbetalda borgerliga debattörer som använder ett vulgärt språkbruk i sin iver att förminska, krympa och förlöjliga mig. Det överraskar mig att de använder ett sådant kraftfullt språkbruk, kommenterar Juholt.
Håkan Juholt menar att debattörerna uppfattar socialdemokratins nya ledning som ett hot. Han är uppriktigt förvånad över hatet, men ser samtidigt det som bästa möjliga "beröm".

Juholts 100 första dagar har varit en turbulent tid, med Libyen-frågan i fokus, men störst har nog förväntningarna varit på Juholts förmåga att väcka det socialdemokratiska partiet till liv igen.

På frågan ”hur skulle du beskriva socialdemokratin” får jag en engagerad "föreläsning" som bottnar i folkbildningstraditionen.
Juholt:
- Socialdemokratin är en ideologisk kraft som utgår från löntagarnas villkor. Om löntagarnas sätts i centrum skapar vi hållbara arbetsplatser där arbetsmiljöarbetet uppvärderas och där vi får möjlighet att försörja oss tills vi uppnår pensionsålder och får en pension som vi kan leva på.
- Att sätta löntagarnas bästa först är bra för produktiviteten och det är bra för företagen. Det är bra för löntagarna och för pensionssystemet. Vi får en sjukvård som är organiserad utifrån medborgarnas behov och inte utifrån om man har en privat försäkring eller köpkraft, fortsätter en engagerad Juholt.
Håkan Juholt menar att om löntagarnas behov får forma politiken gynnas hela landet, tillväxten och välfärden. Det är socialdemokratins konstituerande uppgift, som han uttrycker det.

Hur kommer partiets program se ut inför valet 2014?
- Vi ska bygga en kunskapsbaserad ekonomi, vi ska investera i medborgarnas vilja och möjlighet till utbildning. Det handlar inte bara om grundskolan, gymnasiet, högskola och universitet. Det handlar om vuxenutbildning, om ett livslångt lärande. Vi är ett land med bara nio miljoner invånare och vi behöver inse att vi måste ta vara på förmågan hos de som är 25, 35, eller 55 år och deras vilja till kompetenshöjning så att de kan bli anställningsbara.

Men det finns ett maktperspektiv i Juholt retorik också.
- Kunskap är makt för individen och tillväxtkraft för landet. Kunskapsbaserad ekonomi kommer att märkas mycket i höstbudgeten och vi jobbar mycket på det just nu. Men, vi ska stå för en värdeburen tillväxt. Vi bejakar tillväxten, men inte om den förutsätter att barnfattigdom, att löntagarna slits ut eller vi gör rovdrift på naturen, säger Juholt och gör ett kort uppehåll innan han fortsätter:
- Återupprätta den sociala investeringspolitiken, alla de områden där vi inte först kan fråga vad du kan betala för detta utan där medborgarvärdet är större än kundvärdet.

Vad har du för budskap till alla ungdomar som har skaffat sig en utbildning men inte fått något jobb?
- Det finns inget enkelt svar, säger Juholt bekymrat efter några sekunders tystnad. Men att utbilda sig för morgondagens arbetsmarknad är den stora utmaningen idag. Studievägledningen är idag obefintlig, skolreformen eller "skolförstöringen" som skett har utlämnat ungdomarna till en aggressiv marknadsföring. De har blivit kunder på en marknad som lockas in av professionella säljare. Precis som om man sålde internetabonnemang eller mobiltelefoner.

- Det kommer leda till ett mycket sämre samhälle. Vi måste ha en skolpolitik som håller ihop, och tillsammans med näringslivet göra en analys av framtiden. Hur ska resurserna styras och hur ska vi styra våra barn och ungdomar åt det hållet? Hur ska vi förändra studievägledningen? Vi måste återupprätta den sammanhållna skolpolitiken, menar Juholt.

När Olof Palme efterträdde Tage Erlander förändrades socialdemokratin. Liksom när Gunnar Nilsson tog över ordförandeskapet efter Arne Geijer förändrades LO:s politik. Därför är det intressant att höra hur Håkan Juholt ser på skillnaden mellan den "New Labour" som Mona Sahlin stod för och den socialdemokrati som är Håkan Juholts.
- Det är för tidigt för mig att börja sätta etiketter. Det får andra göra. Jag kan bara stå för min inriktning och det är att politiken ska utgå från löntagarnas villkor.

Hur ser Håkan Juholt på det som kallas jämviktsarbetslösheten; konflikten mellan full sysselsättning och låg inflation? Att detta är en känslig fråga är självklart då den också inrymmer exempelvis budgetdisciplin, självständig riksbank och så vidare. Håkan Juholt är försiktig här, mer försiktig än han var vid intervjun i januari som publicerades i min bok "Arbetarrörelsens kris - mellan reformism och marknadsliberalism" (Ord Kulturs Förlag).
- Ingen vill ha en inflationsbrasa. Vi vill inte ha en politik som bygger på inflation, allra minst de fackliga organisationerna. Vi förbereder olika initiativ till hur vi ska öppna en offentlig arbetsmarknad med avtalsenliga löner och bra villkor men med arbetsuppgifter som inte blir utförda idag, berättar Juholt.

Betyder det att den offentliga sektorn kommer att växa med en socialdemokratisk regering efter 2014?
- Visst, vi måste ta ett gemensamt ansvar för jobben. Vi kan inte ha ett samhälle som har en arbetslöshet som dagens där hundratusentals ställs utanför produktionen. Vi behöver fler lärartjänster, fler inom vård och omsorg. Det är idag 4400 som söker vård- och omsorgsprogrammen och det är ingenting mot de behov som finns. Vi har en vårdkris runt hörnet. Vi måste betala högre löner, få bättre arbetstider och rätt till heltid, proklamerar Juholt.

Adresserat till Anders Borg och Fredrik Reinfeldt tillägger han:
- Vi ska inte tro att det går att sänka skatterna och samtidigt få en bättre välfärd.

Vissa borgerliga kritiker säger att reformismens tid är förbi och att den hopplöst omodern. Kan reformismen bli ett alternativ igen?
- Det som har hänt i delar av Europa är att demokratin inte längre är betrodd varken av marknaden eller medborgarna. Det är det stora problemet och en förfärlig och livsfarlig utveckling.
Han forsätter analysen:
- Nyliberalerna har målat upp ett framtidscenario att det bara kommer att bli sämre. Därigenom stjäl de framtidstron och medborgarna rustar sig för ojämlikhet och varje medborgare blir ett hot.
- Självklart kan demokratin sättas på marknaden igen. Därför har jag varit tydlig på att vi kan komma att om- och återställa de svenska avregleringar som inte varit bra. Det är elen, det är järnvägen och det är flyget.

Hur ser du på hotet om nyval?
Juholt säger att han blev överraskad när Reinfeldt i partiledardebatten hotade med nyval.
- Det är inget man talar om, säger han kort, det är något man använder man behöver.
- Det är alldeles uppenbart att grunderna i Reinfeldts politik inte har stöd i riksdagen. SD är ett stödparti till regeringen. Det finanspolitiska regelverket formades inte för att sätta offentlig sektor på svältkur, det formades inte för att rasera välfärden. Det formades för att garantera välfärden, man kan inte använda det finanspolitiska regelverket som intäkt för att dra undan sådana enorma gemensamma resurser som skall användas till utbildning, sjukvård och investeringar som regeringen planerar göra.

Han avvisar Reinfeldts tal om att det skulle vara oansvarigt av socialdemokraterna att avvisa regeringens stora skattesänkningar.
Juholt uppfattar Reinfeldts tal om nyval som en utpressningstaktik. Juholt är mycket tydlig, "har väldigt svårt att se" att socialdemokraterna skulle stödja ett femte jobbskatteavdrag. Han menar att det varken främjar tillväxt eller investeringar, inte löser arbetslösheten eller förbättrar situationen inom vården eller skolan.

INGEMAR E.L. GÖRANSSON
(Intervjun med Håkan Juholt ingår i ett större projekt om socialdemokratins eventuella återkomst till makten 2014 som författaren arbetar med och som kommer att publiceras i bokform valåret).

Citat:

"Politiken ska utgå från löntagarnas villkor"