Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fäbodkullorna hade en viktig roll

Annons

Fäbodkullorna gjorde inget avtryck i historieböckerna.
Det konstaterar Tin Gumuns på Internationella kvinnodagen.

Kvinnor i hårt arbete var inget som historieskrivarna intresserade sig för. Och ändå hade fäbodkullorna en viktig roll i det gamla bondesamhället.
– Innan konstgödseln fanns var bönderna tvingade att få ut djuren i skogen på sommarbete.

Höet räckte inte året om på de små gårdarna i Dalarna och norra Sverige. När våren kom släpptes djuren ut i skogen nära byn. Från början av juni till slutet av augusti var kor, får och getter i fäbodarna, vaktade och mjölkade av lejda fäbodkullor.
– Det var ett hårt jobb men samtidigt en fristad för dem.
Tin Gumuns är fäbodbrukare. Hon är sin egen, med gård i Västbjörka och fäbodbruk i Töv-åsen på somrarna.
Hon ser att unga familjer dras till fäboden.
– Det är otroligt många yngre människor som kommer dit. De vill uppleva något som är äkta, känslan av att äta osten som är gjord av mjölken från kossan som jag nyss har mjölkat.
Tin Gumuns och Anette Riesbeck talade om sina yrkesroller på Kulturhusets sopplunch på internationella kvinnodagen.

Anette Riesbeck berättar om hur det vände för henne när hon fick stöd av en man som pratat politik med henne på Storgatan under en valkampanj.
– Han kom fram och sa att han hade röstat på centern för första gången. ”Men kom ihåg att jag har röstat på dig och inte på Jonny Jones”, sa mannen.
Då insåg hon att det räcker att vara sig själv, som kvinna och kommunalråd.

– Jag har erfarenheter att stödja mig på, från näringslivet, föreningslivet och inte minst som fyrabarnsmamma.
Anette Riesbeck inser att nu är hon själv en förebild för kvinnor.
Förebilder är viktigt, tycker hon och nämner några av sina egna.
Dit hör hennes farmor i Västbjörka.
– Hon föddes 1917, samma år som kvinnorna fick rösträtt i Sverige. Farmor hade inget annat val än att gifta sig med grannen som var tio år äldre än hon. Hon drev gården själv medan farfar jobbade i Stockholm.
Anette Riesbeck minns hur farmor tog henne åt sidan och pratade med henne när hon var tonåring.
– Hon sa att jag själv skulle välja man, jobb och bostadsort. Det var sånt som var självklart för mig men inte för henne.

Birgit Nilses Gröndahl