Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Facket kritiska: Detta är något helt nytt

Artikel 3 av 3
Landstinget Dalarna och bemanningsbolag
Visa alla artiklar

Dala-Demokraten har träffat LO-juristen Claes-Mikael Jonsson, expert på EU-frågor och gästarbetare. I tisdags hade LO ett extrainkallat stormöte om fuskföretag som breder ut sig i Sverige.
– Många är ganska nöjda med att tjäna elva kronor i timmen och leva under en pressenning.

Annons

Bemanningsföretaget Orange är ett företag som placerar ut personal från östeuropa i kommuner och landsting i hela Skandinavien.

– Vihar EU:s fria rörlighet som affärsidé, säger Orange vd Lars Herzsö till Dala-demokraten.

Integreringen av arbetsmarknaderna i öst- och västeuropa leder till att villkoren på svenska arbetsplatser pressas ner, till slavliknande nivåer, rapporterar Arbetet.

– Många är ganska nöjda med att tjäna elva kronor i timmen och sova under en presenning, säger Patrik Cederlöf, samordnare mot trafficking och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholm.

Han deltog på ett fackligt seminarium mot människohandel i tisdags som anordnades av LO. En annan expert på frågor som har att göra med gästarbetare är LO-juristen Claes-Mikael Jonsson har skrivit flera rapporter om utstationerad arbetskraft. DD träffade Jonsson på hans kontor i Stockholm föratt få ökad förståelse i hur det kunde bli såhär.

– Konkurrensen mellan arbetare från olika länder inom vården är helt nytt. Inget av det här fanns innan EU:s utvidgning 2004, säger Jonsson.

Orange-vd: Det är ett beställningsjobb från facket

EU började som ett samarbete mellan i grunden starka välfärdsdemokratier med liknande levnadsstandard. Men något hände med utvidgningen av EU österut 2004. Då fördubblades antalet medlemsländer och de nytilkomna hade väldigt annorlunda trygghetssystem, lönenivåer ocharbetslöshetssiffror, menar Jonsson. Eftersom EU bygger på fri rörlighet avkapital, arbetskraft och människor kan därför vissa företag blanda de olika socialförsäkringssystemen, skattenivåerna och arbetsmarknaderna för att maximera sin vinst.

– Det är inte fel i sig att använda personal och kompetens från olika länder, säger Jonsson. I Österrike har de stor kompetens av att bygga tunnlar genom alla berg, och det kan vi ha användning av i Sverige när man bygger citytunneln under Stockholms innerstad, exempelvis.

Jonsson berättar att utstationerad personal, det vill säga att personal på ett företag i ett land hyrs ut för arbete i andra länder, främst är vanligt inom skogs- och byggbranschen.

– I byggindustrin är var tionde arbetare utstationerade, inom skogsindustrin är det var femte. Det börjar komma till hotell- och restaurang också, men i sjukvården är det rätt nytt.

Jonsson är noga med att tala om att det inte är alla företag som fuskar. De allra flesta sköter sig. Men inom sjukvården verkar myndigheterna inte veta hur man skiljer ett seriöst företag från ett skumt.

– Det skulle aldrig gå inom tillverkningsindustrin. De privata företagen låter sig inte luras. Men när landstinget ska leka marknad blir det fel. De verkar inte veta hur man gör.

Jonsson tror att problemet går att koppla till två olika saker.Det ena är myndigheternas bristande kontrollrutiner. Det andra är att det inte finns en begränsning på hur mycket vinst ett företag får göra på skattebetalarnas välfärdssystem.

Räcker det inte att undersöka om företaget betalar skatt och har kollektivavtal?

– Ett vanligt problem är när ett företag har en firma tecknad i Sverige som tecknat kollektivavtal för att få vara med i en branschorganisation och ser seriösa ut. Men sen har de huvuddelen av personalen i andra företag inom koncernen på helt andra villkor. Om landstinget då bara undersöker frontföretaget så ser det ju seriöst ut. Men hur kan ett företag med fem anställda leverera 400 sjuksköterskor? Då måste man ju stanna upp och tänka, hm, är det här trovärdigt?

Jonsson tycker att upphandlande myndigheter gör det lätt för sig om de tycker att det räcker att begära ut en blankett från skatteverket och tro att det löser sig.

Ska man inte kunna tjäna pengar inom vården?

– Det finns något djupt omoraliskt i att ta alla de pengar som borde tillfalla personalen för ett utfört arbete. Men det är också att utnyttja skattesystemet. Har vi råd att betala så stora vinster? Det är inte för att folk ska bli miljonärer vi betalar skatt.

Landstinget kan kräva i upphandlingen att personalen ska ha kollektivavtalsliknande villkor, menar LO-ekonomen Claes-Mikael Jonsson. LO håller på att ta fram en rapport om hur en vinstfri välfärd skulle kunna se ut, inför LO-kongressen i juni. Fackliga rapporter från LO ligger som underlag för regeringens arbete med vårdens framtid, menar Claes-Mikael Jonsson.

– Det ligger också i de svenska arbetarnas intresse att utländska företag inte får komma undan med lägre löner. Lägre löner från utlandet leder till att svenska arbetare förväntas sänka sina löner för att konkurrera om att hakvar sina jobb, säger Jonsson.

Företag som fuskar motverkar fackets grund idéer, säger han.

– Vi har kämpat sedan 1860-talet för främst tre saker. Vi ska ha rätt att organisera oss, vi ska ha kollektivavtal och alla ska ha samma rättigheter. Fusk och ohederlig konkurrens leder till att vi motarbetas på alla tre områden.

Schyssta villkor är dock inte bara en fråga för personalen i vården. Det handlar också om kvalitet, enligt Jonsson.

– Vill vi ha en bra kostnadseffektiv vård så måste den vara fri från fusk. Och det kan politikerna bestämma sig för. De har ansvaret för att tjänstemännen på landsting och kommuner kan ta in frontföretag utan insyn, och de kan ta ifrån tjänstemännen den möjligheten. Politik är det möjligas konst, säger han.