Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fredspris, skatt och bilbomb

I går meddelades att Nobels fredspris går till den organisation som arbetar mot kemiska vapen, OPCW. Priset delas ut av den norska Nobelkommittén. Den har flera gånger visat att den väljer pristagare på ett sätt som är relativt offensivt för att vara ett pris av denna stora dignitet.

Annons

Offensivt kanske inte är rätta ordet. Kanske ska ord som aktivt, trendigt, aktualitetsinriktat eller något liknande väljas. Ja, det är möjligt att ordet kontroversiellt också kan användas i beskrivningen. Tydligaste exemplet på detta var för några år sedan då den nya presidenten i USA, Barack Obama, fick fredspriset i början av sin ämbetsperiod. Samtidigt ledde Obama sitt lands krigföring i bland annat Afghanistan med flertalet attacker per år med hjälp av drönarplan.

En del har tillskrivit norska Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland detta offensiva, aktiva, kontroversiella sätt att utse pristagare.
I spekulationerna gällande årets pris fanns flera andra personer och organisationer. Flera av dem har gjort viktiga insatser av olika slag för att främja fred eller fredlig utveckling.
Kemiska vapen är högaktuella nu apropå att sådana använts i inbördesstriderna i Syrien nyligen och att ett arbete, med stöd av internationella samfundet, nu inletts för att avveckla de kemiska vapen som finns i Syrien.

• • • 

I en skattereform för drygt 20 år sedan sänktes inkomstskatten. De som tjänade mest på det var personer med hög inkomst. Staten kompenserade sina intäkter genom att höja andra skatter, som momsen.
Vid den tiden skrev Harry Schein krönikor i Dagens Nyheter. I en sådan resonerade han på tvärs mot motiven till att sänka inkomstskatten. Då, liksom nu, är motiven att det lönar sig att arbeta (mer) när mer blir kvar av inkomsten efter skatt.

Schein menade, vill jag minnas, att eftersom han som höginkomsttagare fick mer pengar över efter skattesänkningen behövde han inte arbeta mer. Han fick ju mer pengar att röra sig med när inkomstskatten sänkts.
Han kunde rent av arbeta lite mindre och få lite grann lägre inkomst men samma summa kvar efter skatt eftersom skatten blivit lägre.
Detta resonemang provocerade dem som påstår att sänkt inkomstskatt gör att folk arbetar mer.

I går meddelades från riksdagens utredningstjänst att dess beräkning av hur regeringens föreslagna sänkta skatter i budgeten slår är klar. Totalt rör det sig om 18 miljarder kronor om de går igenom i riksdagen.
De som tjänar mest får mest i sänkt skatt. De som tjänar över 42 500 kronor i månaden får cirka 6 000 kronor per år i sänkt inkomstskatt. Och de som tjänar bara 7 800 kronor i månaden får endast 300 kronor per år i sänkt skatt.

Den tiondel som tjänar mest får en stor del av de pengar det rör sig om i skattesänkningen, cirka en fjärdedel. Alla övriga grupper av inkomsttagare, från näst högsta tiondelen och nedåt, får mindre i sänkt skatt i summa pengar räknat. Den lägsta tiondelen får bara cirka en procent av skattesänkningen.
Om Scheins resonemang stämmer kan de högst avlönade antingen jobba lika mycket som nu och nöja sig med de drygt sex tusenlappar per år de får i sänkt skatt. Eller så kan de jobba lite mindre och ändå få ut lika mycket som nu, året innan skattesänkningen. I Sverige ökar de ekonomiska klyftorna.

• • • 

En bilbomb sprängdes i går utanför det svenska konsulatet i Benghazi. Glasrutor gick sönder och fasader skadades. Inga större personskador verkar ha inträffat.
Varför denna bomb sprängts, och vem som ligger bakom dådet, är oklart. Det går bara att spekulera. Kanske har det att göra med att Sverige bidrog med militära medel, sex Jasplan, då Libyens dåvarande diktator och regim störtades för drygt två år sedan.

Kanske beror det på att det var relativt lätt att utföra dåd mot det svenska konsulatet. De som utförde dådet hade möjligtvis hellre velat utföra det utanför konsulat eller liknande inrättningar som innehas av USA, Storbritannien eller Frankrike.
Men där var bevakningen större och svårigheter fanns att komma nära objekten med sådant som en bilbomb. Det fick därmed bli ett lättare mål, det svenska konsulatet.

Detta är som sagt bara spekulationer. Men det visar på att Sverige inte går säkert från att vara mål för terrorattacker. Och det gäller särskilt om Sverige deltar i internationella militära operationer i konfliktfyllda områden. Och det gjorde Sverige i fallet Libyen 2011.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se