Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gasbolag för mången miljard

Annons

Ett statligt företag i energisektorn har köpt ett utländskt gasenergibolag. Problemet är att det statliga energiföretaget betalat dubbelt så mycket som de 50 miljarder kronor gasenergibolaget enligt kunniga bedömare anses vara värt.

När köpet gjordes gav inte bara landets näringsminister, under vilkens ansvarsområde det statliga energiföretaget ligger, utan hela regeringen klartecken till köpet. Ett köp som visar sig ha blivit för dyrt, i storleksordningen flera tiotals miljarder kronor.

Regeringsbeslut är kollektiva. Särskilt regeringspartiernas ledare, varav en var statsministern och en annan näringsministern, var införstådda med vad de beslutade om. Detta eftersom köpet var uppe till diskussion i deras inre kabinett till följd av att det rörde sig om mycket pengar.
Visserligen säger sig näringsministern, liksom andra i regeringen, ha ställt frågor till det statliga energiföretaget och dess styrelse innan köpet om företaget kan upprätthålla avkastningskravet i och med det köpet av det utländska gasenergibolaget. Det svar näringsministern fick var ja. Men med reservationer, enligt en ledamot i styrelsen.

En av de ledamöterna framhöll att det beror på hur utvecklingen av energipriserna blir om köpet kan klaras av med bibehållen ekonomisk avkastningsnivå. Och den kunskapen kan ingen ha, därmed inte heller styrelsen.
Oavsett om det sades rakt ut, från styrelsen eller någon ledamot av den, så var det ytterst upp till regeringen i egenskap av statliga energibolagets ägare att avgöra om de, via sitt energiföretag, ville köpa gasenergibolaget eller inte.

När det nu står klart att köpet av gasenergibolaget blev en dyr historia är viljan att ta ansvar för det inträffade låg bland de inblandade parterna. Näringsministern vid tiden för köpet pekar på energibolagets styrelse. Och denna före detta näringsminister pekar särskilt på en styrelseledamot, tillika en tidigare minister i en regering av annan färg än näringsministerns regering.

Parentetiskt kan det nämnas att förre näringsministern sitter i ett statligt bolags styrelse numera, ett gruvbolag. Och statsministern försöker föra fram näringsministerns ansvar och tonar ned betydelsen av de kollektiva regeringsbesluten. Om inte annat pekar statsministern, likt (förra) näringsministern, på energibolaget och dess styrelse när ansvaret för det kostsamma gasbolagsköpet förs på tal.

En rad funderingar kan resas utifrån det inträffade. En är om ett nationellt (statligt) energibolag ska köpa (dyra) energibolag i andra länder, som dessutom driver energiformer som vanligen ses som mindre bra, som kolkraft och kärnkraft.

En annan fundering är vad som är meningen med energibolagsföreningen? Närmare bestämt, om syftet ska vara hög vinst, och därmed bland annat dyra elpriser. Eller om syftet ska vara att eftersträva en hög andel energislag som ses som bra, som förnyelsebar energi av typerna vind-, våg-, sol- och vattenkraft.
Slutligen en ordlista:
Statliga energiföretaget = Vattenfall, utländska gasenergibolaget = nederländska Nuon, förra näringsministern = Maud Olofsson (C), statsministern = Fredrik Reinfeldt (M), styrelseledamot och före detta minister = Anders Sundström (S), statliga gruvbolaget = LKAB.

Robert Sundberg