Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gästkrönika Lawen Redar: Tystnaden om beskattning av kapital är ett problem

Krönika: Skatter

Annons

Jag har länge tänkt på den hånfulla krönika Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, skrev om den tysta vänstern (https://www.svd.se/talande-tystnad-ulii).

Redan fyra år efter den svenska publiceringen av Thomas Pikettys ”Le capital au XXIe siècle” (Kapitalet i tjugoförsta århundradet) är det ingen som längre diskuterar teorin eller slutsatserna.

Den franske frälsaren som omkullkastat precis allt vi tidigare trott om inkomst- och förmögenhetsskillnader och relationen mellan kapital och inkomster, har blivit ett minne blott. Förmodligen för att Pikettys svar på frågorna leder oss fel, skrev hon.  

Vad Lifvendahl så uppenbart hade missat var det pågående arbetet på finansdepartementet. Bankerna ska bidra för sin påverkan på samhällsekonomin vilket kräver höjd resolutionsavgift.

Därtill menar finansminister Magdalena Andersson att en del av, de nästintill skamliga, vinsterna som bankerna tar ut gott kan gå till välfärden.

Oaktat hur det sen blev med Nordea och dess obegripliga svar på Helsingforsflytten, är det ingen som längre förbiser att storbankerna gör en samlad vinst på över 80 miljarder kronor årligen.

Det går dessutom hutlöst bra för det svenska näringslivet. Frågan är då varför förmögenheten inte kommer fler till del? Eller rättare sagt, varför de höga vinsterna enbart går till ett litet fåtal?

Kunskapen om just detta är ny och har kommit till tack vare Pikettys forskning. Fastän alla klassiska teoretiker försökt ge svar på hur relationen mellan ekonomins utveckling och inkomster ser ut och hur dessa fördelas i befolkningen, är Piketty först med att formulera en teori mot bakgrund av insamlad data baserat på gamla skattelängder.

Kapital, här i form av svenska sedlar och mynt.

Att finna luckor i hans slutsatser gör han bäst själv i de tusentals fotnoter som utvecklar de nationalekonomiska diskussionerna. Men att påstå att frågorna han ställer inte har haft en betydelse för socialdemokratin, är direkt felaktigt.

Bankernas roll och funktion är ett av hans mest återkommande teman i krönikorna för den franska dagstidningen ”Libération”. Samtalet med finansministern på Almedalsscenen år 2014 handlade till viss del om en bankskatt vilket ska införas i Sverige år 2019 om en socialdemokratisk finansminister får sitta kvar på sin post.    

Fastän Lifvendals krönika syftade till att misskreditera Piketty, har hon rätt vad gäller frånvaron av en seriösare diskussion om förhållandet inom vänstern.

Att avkastningen på kapital historiskt sett varit högre än den ekonomiska tillväxten innebär att förmögenheterna i de utvecklade länderna växer snabbare än inkomsterna. Därför måste vi finna nya svar på ojämlikheten om tillväxten inte genererar minskade inkomstskillnader över tid.

Fastän Sverige fortfarande har bland de lägsta toppinkomsterna bland de länder som Piketty studerat (tack vare den svenska lönemodellen och progressiv beskattning), spelar realiserade kapitalvinster en stor roll för toppinkomsttagarna i vårt land.

Enligt nationalekonomen Jesper Roine behöver vi förstå den svenska ojämlikhetsutvecklingen bättre genom att närmare analysera kapitalinkomsterna och de realiserade kapitalvinsterna. Exakt varför kapitalets roll blivit viktigare är nämligen fortfarande oklart.

Dessvärre tycks vi leva i en tid då det är förbjudet att under valrörelsetider diskutera behovet av arv- och gåvoskatt (vilket Piketty förespråkar), en ny förmögenhetsskatt eller för den delen införandet av en fastighetsskatt.

Dessvärre tycks vi leva i en tid då det är förbjudet att under valrörelsetider diskutera behovet av arvs- och gåvoskatt (vilket Piketty förespråkar), en ny förmögenhetsskatt eller för den delen införandet av en fastighetsskatt.

Men vad ska vi göra när vi vet att det inte räcker med satsningar på utbildning, skola och jobb för att markant minska den växande ojämlikheten? Då är det ett faktum att kapitalet behöver beskattas igen.

Ett första steg har genomförts av sittande regering. Att trappa ner jobbskatteavdraget för de med högst inkomster och införa en bankskatt är bra.

Men vill vi utmana en moderat som Lifvendahl behövs en grundläggande diskussion om hur det ser ut med kapitalet och på vilket sätt den svenska topp 1-gruppen skulle kunna bidra mer.

Ofrånkomligt är dock att inkomstskillnaderna har ökat och att inkomster från kapital spelar en viktig roll i denna utveckling.

Lawen Redar

Socialdemokrat och riksdagsledamot från Stockholm

ledare@daladem.se

Annons