Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

God jazzkväll i Ovanmyra

Det undandrar sig min bedömning om det någonsin var så trångt om saligheten på Missionsförsamlingens tid. Men sensommarvädret till trots är det mer än välfyllt i bänkarna i Ovanmyra kulturhus denna lördagkväll.

Annons

RecensionSeges jazztrio och Carina NygardOvanmyra missionshus 24/8


På programmet står Seges Jazztrio med vokalisten Carina Nygard. Sege Johansson själv, på trumpet och flügelhorn, är inte bara känd som en av dalabygdens stora jazzprofiler, han har också fostrat generationer musikungdomar som brasslärare på den kommunala musikskolan i Rättvik. Med sig har han ett komp med basisten Bosse Gatu och Perra Ernlund på gitarr, keyboard och piano. Här finns många decenniers samlad jazzrutin.
Carina Nygard, fostrad i Mora musikskola och i 70-talets dansbandsvardag, har en god intonation och en säker rytmkänsla. Hon tillåter sig inte alltför stora utsvävningar utan håller sig ganska nära melodin, ett sätt att sjunga som ligger mycket nära visan.

Vi får höra ett knippe jazzstandards som Duke Ellingtons Don’t get around much any more, där Perra Ernlund rätt vad det är byter instrument mitt i takten, och Thad Jones’ A child is born. Sege Johansson får här fram den där mystiska, lite otäta trumpettonen, som åtminstone jag förknippar med Jan Allan. I Someone to watch over me tassar Bosse Gatus bas i mockasiner.
Dalakoralen Gå varsamt, min kristne fick på Jan Johanssons och Georg Riedels banbrytande LP Jazz på svenska heta Visa från Rättvik. Här får vi höra den i ett lyhört arr av Perra Ernlund och med Carina Nygards innerliga sång. Mera folkmusik blir det i form av ett par av Perra Ernlunds egna kompositioner, en gånglåt och en polska. Ernlund lyckas få med sig alla sextondelarna och drillarna på den akustiska gitarren, och Sege Johansoon hakar på unisont i andra reprisen.

Och vad ska man ta som extranummer i ett gammalt ärevördigt missionshus, om inte What a wonderful world? Här med ett eftertänksamt flügelhornsolo signerat Sege Johansson.
Det svenska musikundret består inte bara i platinaskivor och exportintäkter. Det svenska musikundret kommer också till uttryck i gammalt gott jazzhantverk och en spelglädje som smittar av sig på publiken. Vad än Exportrådet säger.

Gustaf Berglund