Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Göran Greider: Ej godkänt för politikerna i skolfrågan!

Annons

Det fria skolvalet har ökat ojämlikheten och förvandlat den svenska skolan till ett slags handelsplats. Den som säger det är inte jag, utan OECDs utbildningschef Andreas Schleicher. Han berättar i en intervju om den känsla han fick när han såg hur svensk skola lades om i marknadsriktning: Eleverna blev kunder och lärarna tenderade att reduceras till någon sorts servicepersonal.

Och mitt i glädjen över att svenska elevers prestationer i läsförståelse, matematik och naturvetenskap förbättrats i den senaste PISA-mätningen, består denna dystra sanning. Det fria skolvalet och friskolerevolutionen har drivit fram en ökad ojämlikhet och försvagat den likvärdighetsprincip som enligt lag ska gälla i svensk skola.

I de prov som skoleleverna fått genomföra i PISA-studien har ungefär 11 procent av eleverna inte fått vara med eftersom det rör sig om framförallt nyanlända. Att de inte tillåts påverka PISA-resultatet är naturligtvis helt rimligt: Den som ännu knappt hunnit lära sig ett ord svenska och inte hunnit formas av den svenska skolan, bör inte räknas in i undersökningen. Men om gruppen skulle ha tagits med i PISAs undersökning – ja, då hade förstås Sverige hamnat mycket längre ner på rankningen.

Och mitt i glädjen över att svenska elevers prestationer i läsförståelse, matematik och naturvetenskap förbättrats i den senaste PISA-mätningen, består denna dystra sanning. Det fria skolvalet och friskolerevolutionen har drivit fram en ökad ojämlikhet och försvagat den likvärdighetsprincip som enligt lag ska gälla i svensk skola.

De som tidigare presterat bäst i skolan drar nu ifrån, medan de som ligger sämre till halkar ännu mer efter. Den marknadsmekanism som heter det fria skolvalet gynnar barn som har aktiva och välutbildade föräldrar. Medan de begåvningar som finns längre ner på samhällsskalan riskerar att gå förlorade både för samhället och för de begåvade barnen själva. Andreas Schleicher säger i en intervju: ”Man kan inte bara förlita sig på att elevernas föräldrar ska ta hela ansvaret. Det är något vi sett väldigt tydligt i Sverige, att regeringen har dragit sig tillbaka från det här viktiga ansvaret.”

I princip säger han att politikerna i Sverige får ett ej godkänt i skolpolitiken.

Vad säger utbildningsminister Anna Ekström om det? Hon är naturligtvis djupt medveten om den ojämlikhet som det fria skolvalet och friskolorna skapar. Jag skulle tro att hon i den frågan är långt mer förbannad på i synnerhet de borgerliga samarbetspartierna än hon vågar säga ut. PISA-undersökningen är ”en väckarklocka för den bristande ojämlikheten”, konstaterar hon i en artikel på DN-debatt dagen efter att mätningen publicerats. Hon inser att den segregation som ett marknadifierat skolsystem driver fram kan få förödande konsekvenser – med massor av unga människor som ställs utanför samhället när de misslyckas i skolan.

Hela frågan är i grunden en klassfråga och ingenting annat. Att många med just invandrarbakgrund drabbas hårdast av skolsegregationen beror helt enkelt på att de familjer de kommer från hör till den del av arbetarklassen som har sämst maktresurser. När Anna Ekström skriver om de goda resultaten i PISA-mätningen blir formuleringarna ofrivilligt en aning kusliga: ”När vi bryter ned resultaten på olika elevgrupper ser vi att resultaten hos elever med svensk bakgrund är tillbaka på samma nivå som år 2000 när Pisaundersökningen genomfördes för första gången och Sverige låg i topp.”

Det går bättre för dem med svensk bakgrund! Men i detta Sverige finns nu stora rätt nyligen invandrade grupper som är en del av Sverige och som måste integreras – och då är skolan det viktigaste instrumentet samhället har.

Nu har många kommuner runtom i Sverige börjat få allt svårare med ekonomin. Och när kommuner krisar, ja då krisar skolan eftersom den, tyvärr, är kommunaliserad (om än med mycket statlig styrning). Det mesta pekar på att såväl förskolor, fritis och grundskola kommer att drabbas av åtstramningar de närmaste åren och den stora grupp som har svårast att göra bra ifrån sig i skolan kan få det värre.

Men faktum kvarstår: Sverige har idag ett unikt segregerande marknadssystem för skolan. Skattepengar som borde gå till skolan går, via skolpengen (en innovation som ekonomen Milton Friedman en gång lanserade!) till VD-löner och aktieutdelningar samtidigt som det fria skolvalet skiljer samhällsskikten från varandra.

Många politiker har jublat och känt sig lättade över att Pisa-mätningen visat på att läget i den svenska skolan förbättrats. Och det ska jublas – också. I många skolor har man kämpat hårt för bättre rutiner och metoder och under regeringen Löfvens tid har det gjorts många bra satsningar som lett till mer personal i skolan.

Men faktum kvarstår: Sverige har idag ett unikt segregerande marknadssystem för skolan. Skattepengar som borde gå till skolan går, via skolpengen (en innovation som ekonomen Milton Friedman en gång lanserade!) till VD-löner och aktieutdelningar samtidigt som det fria skolvalet skiljer samhällsskikten från varandra.

Svenska politiker får därför inte godkänt i skolfrågan. Om uppgiften är att leva upp till en likvärdig skola så kan man säga att de därmed saknar behörighet till sina jobb.