Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Göran Greider: Radikala broderier och fundersamma textilier

Annons

Sunnansjö, Sunnansjö - en av de vackraste platserna i en Grangärdebygd som har så många vackra platser. Mellan husen, när vi som vanligt kört vilse, skymtar plötsligt sjön Väsman. Sedan hittar vi äntligen rätt i den backiga terrängen. På byvägen står Sofie Eriksson och vinkar åt oss: i den gamla kvarnen nere vid vattendraget ställer hon ut sina radikala broderier.

Hon har ställt ut dem förut och det verkar som om de alltid gör omedelbar succé. Hon tar ett gammalt broderi och lägger till en helt ny text. På sätt och vis är det lite av samma teknik som Jan Stenmark, som letar fram gamla bilder ur femtio- och sextiotalets veckopress och lägger till en kommentar eller en dialog - och plötsligt lyfter bilderna.

Må de härskande klasserna darra, står det på en fint broderad bonad. Det är kontrasten mellan det revolutionära budskapet och den idylliska bonaden som får det att explodera. De flesta av hennes verk hänger på bottenvåningen i kvarnen, där sommardagens hetta ersatts av källarsvalka. Genom de dunkla fönstren anas forsen precis utanför, som gång drev kvarnen. Kvarnen: det gamla maskineriet har ofta fått stå som symbol både för industrisamhällets förtryck - och för de frihetsrörelser, alla de socialistiska strömningar, som kvarnhjulen också alstrade. En gammal fornnordisk dikt om grottekvarnen, som alstrade girighet, blev i Viktor Rydbergs tappning en kapialismkritisk dikt som inspirerade många i arbetarrörelsen för mer än ett sekel sedan. Och intill något mekaniskt hjul i kvarnen i Sunnansjö, hänger nu en bonad av Sofie Eriksson, med texten: "Våra liv ska vara friktionen. Miljoner små ullkoftor mot maktens skinn."

Maktens hårda samhälle ska besegras av allt det mjuka. Till slut, tänker jag, är det så det kommer att gå.

Och Sofie Eriksson har naturligtvis broderat på en bonad följande dagsaktuella text: Inga nazister i våra byar!

*

Och mer hänger i den gamla kvarnen: Inger Söderlunds textilkonstverk. Hon var tyvärr inte på plats när jag var där. Men jag stirrade länge på de rader som hennes son skrivit om sin mamma, när hon kanske inte ville framhäva sig själv: "Med sin son på ryggen har Inger Söderlund rakryggad och på egen hand vadat sig fram genom lönesamhällets träsk. Ärrad men hel steg hon upp på den andra sidan med en historia att berätta."

Och hennes livshistoria sjuder av kollektiva minnen från en gruvlig bygd - Grängesberg. Även i Söderlunds verk finns ett radikalt politiskt budskap, men mer sorgset undrande än hos Sofie Eriksson över var alla drömmar om en rimligare tid tog vägen. Jag fastnar framför bilden av Folkets Hus i Grängesberg, en tygapplikation som ger fönster, dörrar och fasader ett märkligt egenliv. I just det där Folkets Hus föddes mycket av svensk arbetarrörelse - och nu då?

Frågan hänger över bilden. Ger den tyngd.

*

Sunnansjö, Sunnansjö. För mig är det i mycket platsen där poeten Olle Svensson bodde under större delen av sitt liv. Ljusmystikern från Sunnansjö, har han kallats och hans stillsamma, livsbegrundande dikter, med en djup civilisationskritisk klang, har nått många läsare genom årtiondena (han dog 1972). Men döm om min förvåning när jag kliver in i kvarnen och möter en massa målningar av hans hand! Jag visste inte att han målade så mycket!

Naturkänsla och existens möts i hans bilder, precis som i dikterna. Och damerna som har hand om utställningen pekar mot fönstren - han bodde ju på andra sidan sjön.

Jag och min fru kan inte avhålla oss från att köpa en målning: endast 300 kronor. Hm. Det borde inte vara en sån rea på verk av den här mannen! Hans dikter får en ljusvåning till när jag ser på hans målningar.

*

Sedan kliver vi ut i sommarljuset. Sunnansjö, Sunnansjö. Jag hör liksom en sång ur sommarvindarna. Den överröstar signalerna från Almedalsveckan som precis börjat.

Men det är ett elände att ortens rykte på senare år påverkats av de högerextremister som slagit sig ner där, men den vackra sommardagen får mig att för ögonblicket att glömma det. Byn är så mycket äldre, så full av djupa minnen och de vinner över dagens galenskap.

Och Sofie Eriksson har naturligtvis broderat på en bonad följande dagsaktuella text: Inga nazister i våra byar!

P.S: Utställningen är öppen till och med onsdag!

Annons