Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Göran Greider: Sverige förlorade och vann! Idrott som kalkyl och sifferfri glädje.

Annons

I första halvlek miste Sverige ett Vinter-OS. Och i andra halvlek gick Sverige vidare till kvartsfinal i fotbollsdamernas VM i Frankrike. Så skulle man kortfattat kunna beskriva den dramatiska sportdag som inföll i måndags.

Förutom krig och kärlek är nog idrott den mänskliga verksamhet som starkast kan slunga iväg våra känsloliv mot himmel eller helvete. Jag tror rentav att en förklaring till det till synes ständigt ökande intresset för att konsumera idrottsevenemang – via TV, vill säga; det fysiska idrottandet går snarare tillbaka över hela västvärlden – just är att sport och idrott går rakt på våra känslor utan att passera några argument. I det moderna samhället är idrotten ett område där vi uppenbarligen helt kan ge upp alla våra civilisatoriska ambitioner och bara skrika rätt ut – exempelvis när Stina Blackstenius slår till exakt rätt på en genial passning från Aslani och oväntat ger Sverige ledningen.

Förutom krig och kärlek är nog idrott den mänskliga verksamhet som starkast kan slunga iväg våra känsloliv mot himmel eller helvete. Jag tror rentav att en förklaring till det till synes ständigt ökande intresset för att konsumera idrottsevenemang – via TV, vill säga; det fysiska idrottandet går snarare tillbaka över hela västvärlden – just är att sport och idrott går rakt på våra känslor utan att passera några argument.

Åttondelsfinalen i måndags kväll inleddes med en stillastående, trist uppsyn där det länge såg ut som om Kanada förr eller senare skulle ta hem matchen. Sedan kom vändningen efter 1-0 målet. Det svenska laget exploderade i energi och ny dynamik. Framför TV:n satt stora delar av svenska folket och också folket fick en vitamininjektion i sommarkvällen.

Det där är idrottens stora hemlighet: När den är som mest dramatisk, ja, när den bjuder på avgöranden och hisnande vändpunkter, väcker den något i oss, något som rör vid de djupaste skikten i våra medvetanden. Nåja, inte hos alla. Men hos väldigt många.

Slutstriden om var vinter-OS skulle hamna väckte litet tidigare samma måndagkväll knappast lika dynamiska känslor hos svenska folket. Svenskarna har hela tiden varit kluvna till denna utdragna OS-ansökan. Själv uttryckte jag för några månader sedan mitt eget tvehågsna Ja till ett svenskt vinter-OS. Ett argument för det är av solidarisk art: Vi är med i alla OS men har själva inte ordnat något på evigheter. Det borde därför vara dags. Ett annat argument bestod för min del i minnet av skidVM i Falun: Jag blev överraskad av hur roligt det hela faktiskt var, med folkfest på stora torget och patriotiskt flaggviftande. De som enbart gnällde över arrangemanget utgjorde ganska sorgliga figurer.

Men när Sverige i måndags förlorade omröstningen i Internationella Olympiska kommittén kan jag inte påstå att jag blev särskilt ledsen, även om jag hade hoppats på ett Ja. Det är svårt att inte vara kluven till ett miljardevenemang som i slutändan säkerligen slutar med att skattebetalarna för rycka in och täcka förlusterna. Kalkylerna brukar aldrig hålla. Den gamle höjdhopparen Stefan Holm såg förstås ledsen och direkt uppgiven ut när han intervjuades efter att domen fallit. Han har nog inget hopp längre om att Sverige de närmaste årtiondena ska kunna få ett OS.

Det som var irriterande i IOK:s beslut var att organisationen uppenbarligen inte brydde sig ett dyft om den nya policy de själva slagit fast: att OS-arrangemangen ska vara mer hållbara och utgå mer från redan existerande anläggningar istället för svindyra investeringar i nya arenor och anläggningar som slutänden bara gläder byggbranschen. Italienska Milano fick nog detta vinter-OS för att den italienska staten lovat att stå som finansiell garant, vilket den svenska staten inte gjort. Man behöver inte vara utbildad ekonom för att se det smått absurda i att en stat med mycket tunga skulder och en föga ansvarfull ekonomisk politik kan betraktas som en trygg garant för alla de miljarder ett OS kommer att kosta.

Men större delen av det italienska folket jublade som om de vunnit en idrottslig seger. Vi får se om de jublar den dag notan ska betalas.

Men det svenska damlandslaget går vidare till kvartsfinal i fotbollsVM. Den glädje som det utlöste i mig och otaliga andra svenskar går inte att sätta någon siffra på. Den glädjen är djup och den är irrationell men just därför så välkommen i det moderna liv där det mesta består av iskalla kalkyler.

Men det svenska damlandslaget går vidare till kvartsfinal i fotbollsVM. Den glädje som det utlöste i mig och otaliga andra svenskar går inte att sätta någon siffra på. Den glädjen är djup och den är irrationell men just därför så välkommen i det moderna liv där det mesta består av iskalla kalkyler.

Annons