Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Göran Greider: Våga släppa prestigen, Lööf och Löfven!

Annons

Det har alltså gått så långt att till och med Nyamko Sabuni, Liberalernas ledare, börjat tvivla på att omstöpningen av Arbetsförmedlingen går rätt till. Hon skrev i veckan ett brev till övriga samarbetspartier där hon menade att det hela går för fort och att de arbetslösa kan drabbas. Bra! Kritiken mot privatiseringen av Arbetsförmedlingen är numera massiv. Expert efter expert, ekonom efter ekonom, har pekat på att inget tyder på att privata utförare gör verksamheten bättre och att projektet varken är genomtänkt eller har någon vettig tidsplan.

När statsminister Löfven mottog Sabunis brev svarade han tyvärr avfärdande på hennes oro: det lät nästan som om någon ledande centerpartist buktalade genom s-ledaren när han viftade bort kritiken. Löfven är uppenbarligen helt inställd på att Januariavtalet ska genomförs till varje pris, ja att avtalet är en helig text som hämtats ner från Sinai.

Vad är det för orimlig hållning att politik ska styras av ett antal teser som spikats upp på porten till Rosenbad? Löfven borde dessutom ta varje chans att omförhandla de delar av Januariavtalet som både är illa genomtänkta och som särskilt starkt upprör socialdemokratiska gräsrötter.

Inställningen är absurd. Och dessutom livsfarlig för Löfvens egen trovärdighet. Vad är det för orimlig hållning att politik ska styras av ett antal teser som spikats upp på porten till Rosenbad? Löfven borde dessutom ta varje chans att omförhandla de delar av Januariavtalet som både är illa genomtänkta och som särskilt starkt upprör socialdemokratiska gräsrötter.

Det är tidsplanen för omstöpningen av Arbetsförmedlingen som borgerliga röster nu tycks beredda att kritisera. Men grundproblemet är själva förslaget i sig. Att privatisera Arbetsförmedlingen är inget annat än ett utslag av doktrinärt marknadsliberalt tänkande. Jag har mött centerpartister som också uttryckt sig ungefär så. Men centerns chefekonom Martin Ådahl är den som starkast drivit denna verklighetsfrämmande, fixa ideologiska idé. För honom är det en prestigefråga.

Det är dock inte bara ideologi som ligger bakom. Rena ekonomiska intressen är också avgörande och de är av samma sort som de intressen som med alla medel slåss för att privata koncerner ska kunna plocka ut vinster ur den gemensamma skattebasen. Det finns pengar för företagsamheten att hämta i en privatisering av arbetsförmedlingen. Översätt den girigheten till ideologi, och du får detta famösa centerförslag. Almega, Sveriges ledande arbetsgivarorganisation för tjänstesektorn, vädrar lättförtjänta skattepengar när alla slussar öppnas för privata aktörer.

Australien ”reformerade” sin arbetsförmedling för många år sedan och överlät verksamheten åt privata företag. Men Australien är ett land med rätt hög arbetslöshet. Bland aboriginer är arbetslösheten skyhög och den kvinnliga förvärvsfrekvensen är mycket lägre än i Sverige. ”Privatiseringen har urholkat yrkeskunskaperna hos handläggare, ratingmodellen fungerar inte och (yrkesutbildade) människor tvingas ta okvalificerade jobb”, säger en australiensk forskare. En annan säger: ”Systemet bidrar till utanförskap på landsbygden och upplevs som rasistiskt”. (Se TCO:s webbtidning Arbetsvärlden).

Kritiken av hur Arbetsförmedlingen fungerat har länge varit massiv från borgerligt håll. Men det är som om det helt glömts bort att huvudproblemet för denna myndighet är följande enkla faktum: Det finns helt enkelt inte så många jobb i Sverige som passar stora grupper av långtidsarbetslösa och riktigt lågutbildade. Till långt in på sjuttio- och åttiotalen kunde man ofta kliva rakt in på en industri eller ett sjukhus och faktiskt hitta ett jobb. Men de okvalificerade industrijobben finns knappt längre och den offentliga sektorn har under åratal tvingats gå på svältkur.

Hur kan någon ens inbilla sig att privata utförare inom arbetsförmedlandet ska kunna stampa fram en massa jobb som passar för exempelvis stora grupper av rättså nyanlända invandrare som har låg utbildning? Särskilt som en hel del av den typen av jobb istället går till utländska arbetare som skrupelfria företagare numera kan lura hit sedan Alliansen avreglerade arbetskraftsinvandringen. Läs Elinor Torpes ruggiga bok ”Vi, skuggorna” om arbetare som hänsynslöst exploateras.

Men tillbaka till Januariavtalet. Det skulle inte förvåna mig om till och med centerledaren Annie Lööf börjar tycka att situationen är besvärlig. Många av hennes egna lokalpolitiker undrar över denna brådstörtade omstöpning av Arbetsförmedlingen som hårdast lär drabba landsbygd och glesbygd.

Så Annie Lööf och Stefan Löfven: Ser ni inte allt det företroende ni båda har att vinna på att våga backa från ett ogenomtänkt förslag? Jag tror att massor av väljare skulle bli imponerade av Lööf och Löfven om de vågade säga: Vi börjar om. Vi lägger ner det här, tills vi vet vad vi ska göra.

Så Annie Lööf och Stefan Löfven: Ser ni inte allt det företroende ni båda har att vinna på att våga backa från ett ogenomtänkt förslag? Jag tror att massor av väljare skulle bli imponerade av Lööf och Löfven om de vågade säga: Vi börjar om. Vi lägger ner det här, tills vi vet vad vi ska göra. Och under tiden tillför vi medel till Arbetsförmedlingen så att den fungera bättre i den lågkonjunktur som antagligen väntar.

Släpp prestigen! Januariavtalet är inte skrivet på stentavlor!