Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gott nytt år med gamla kort

Traditionen att skicka nyårskort till varandra har nästan helt hamnat i skymundan för julkorten. Men från början var det tvärtom.
På 1800-talet lyckönskade folk varandra med ett vykort, främst kring årsskiftet. Av dessa romantiska kort finns dock inte längre så många kvar att beskåda. Om man nu inte åker hem till Birgitta Lafvas på Sollerön, som har över 200 i samlingen.
– Jag älskar de här gamla nyårskorten, de är ju så otroligt vackra, säger Birgitta Lafvas, 73.

Birgitta har lagt ut en del av sin stora samling nyårskort på köksbordet i den gamla släktgården på Sollerön. Motiven varierar. Här finns änglar blåsande i trumpet, tomtar och barn som ringer i kyrkklockor, vinterklädda herrar i hög hatt och damer i rävboa, väggur som slagit tolv och timglas som runnit ut. Det är kyrkan mitt i byn och vinterlandskap med snö, kälkar och skidåkare. Det är drömmar om kärlek och glädje inför det kommande året, med lyckans galoscher, hästskor och fyrklöver.

– Ja det var mycket förhoppningar och lyckönskningar inför det nya året. Det var ju kärva tider då så man hoppades säkert på goda tider.

Det lär ha varit ett konstförlag i Berlin som satte nyårskorten i rullning, en idé som stockholmaren Axel Eliasson 1891 tog med sig hem till Sverige. Han roade sig först med att fotografera vackra vyer, men övergick sedan till kolorerade nyårskort. En verksamhet som stod sig fram på 1940-talet.

– I min barndom höll man fortfarande på att skicka varandra särskilda nyårskort. Men snart blev det ju allt vanligare att man slog ihop dem med julkorten, och önskade varandra både God jul och Gott nytt år. De få gånger man numera skickar ett nyårskort är väl i de fall man glömde skicka någon ett julkort

Det är främst Jenny Nyström och Helge Artelius nyårskort Birgitta gillar, välutbildade konstnärer som till viss del försörjde som vykortsillustratörer. Både Jenny och Helge studerade vid Konstakademin och hade utställningar utomlands. Av andra nyårsillustratör märks även Aina Stenberg, Stina Broomé och Erik Forsman. Men de tecknade de inte bara vykort, de gjorde illustrationsarbeten med nyårsmotiv till böcker, bokmärken och tidskrifter. 

Birgitta samlande började först när hon och maken Mats bildade familj. Barnens leksaker, serietidningar och adventskalendrar sparades noggrant i album och kartonger och snart fylldes garderober och utrymmen med allehanda nostalgi. När sedan familjen i början av 1970-talet fick möjlighet att inköpa en gammal släktgård på Sollerön utökades samlandet än mer.

– Vi hittade nämligen några gamla vykortsalbum i gömmorna, däribland flera fina nyårskort.

Birgitta blev förtjust och ville ha fler. Loppmarknader, second hand-butiker och samlarmässor genomsöktes noggrant. Ibland sålde hon själv eller bytte till sig av andra samlare. Men värdet på korten bedömdes ibland olika.

– En man som tittade igenom mina gamla kort vände på var och en av dem. Han var inte ett dugg intresserad av de vackra motiven, utan istället åldern på frimärkena.

Numera är de rara nyårskorten nästan omöjliga att få tag på. Samlarna tycks ha tagit hand om de flesta. Dyrast är nyårskort av Jenny Nyström, ibland uppåt 100 kr för ett enda kort. Men beroende på ålder, skick och om kortet är signerat kan även andra illustratörer värderas högt. Birgittas samling innefattar dock inte några våldsamt höga siffror, och det är inte heller det viktiga för henne.

– Nej, nostalgivärdet är betydligt viktigare än pengarna.

Några nutida nyårskort glänser inte heller i familjen Lafvas vykortskorg. Nyårshälsningarna skickade Birgitta ut redan med julkorten. Det är bara på nyårsafton som gamla traditioner följs på Sollerön.

– Ingen nyårsafton utan nyårsbön i kyrkan. För här står kyrkan, liksom på många av mina gamla nyårskort, mitt i byn, avslutar Birgitta Lafvas.