Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Härligt sången där ska brusa”

Vadsbro missionsförsamling har ett tjugotal medlemmar. En gång om året fylls missionshuset till mer än sista plats. Folk kommer för att sjunga de gamla läsarsångerna.

De första besökarna kommer 2,5 timme innan programmet börjar för att vara säkra på att få en bra plats. En hel timme innan start är alla sittplatserna i missionshuset upptagna.

De som kommer nu får fylla på läktaren och sedan platserna i tältet, som satts upp utanför entrén.

Det sorlas och skrattas. Någon har lite matsäck med sig. Det är 14:e året som Vadsbro Missionsförsamling bjuder in till Läsarsångernas kväll under Slånkvicku.

– Första året räknade vi med att kanske 50 skulle komma, det kom hundra, berättar församlingens ordförande Erik Bohlin. De senaste åren har det blivit 400.

Publiken kommer inte bara för att lyssna på de gamla sångerna och bra musiker, de kommer för att sjunga.

Taket lyfter nästan när flera hundra stämmer upp i de välkända sångerna. Alla har fått ett ”allsångshäfte”, men många, många kan redan texterna. O store Gud, Härlig är jorden, Han är min sång och min glädje, Pärleporten och Gyllne morgon är bara några av sångerna som verkar sitta djupt i minnet. Olle Andersson, pastor i Enviken, leder programmet. Han blandar roliga historier med allvarligare berättelser, har är ju en Bypojke.

Det är något alldeles särskilt med sångarglädje. Många av de gamla läsarsångerna har ord som kan vara svåra att relatera till vår tid, men alla sjunger.

Erik Bohlin avslutar med att önska alla Guds välsignelse och bjuda in till kaffe.

Kanske är de många, liksom DD:s reporter, som vaknar morgonen efter med en viss heshet. Men det är roligt att sjunga.

Eva Högkvist
eva.hogkvist@daladem.se