Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Havsfåglar kyler ned klimatet

Ett märkligt samband mellan marina fåglar och det globala klimatet har upptäckts av forskare i USA.

Fåglarnas konsumtion av små kräftdjur, krill, leder till en påtaglig nedkylning av jordens atmosfär.
Forskarna, som är verksamma vid University of California, har granskat en lång rad arter inom ordningen petrellfåglar (Procellariiformes). Hit hör de mest extrema av alla havsfåglar – albatrosserna, stormfåglarna och stormsvalorna.
De hör hemma på de stora havsvidderna och ses inte särskilt ofta av gemene man. Men i vissa havsområden, som runt Antarktis, finns de i miljoner och deras effekter på ekosystemen är stora.

Merparten av dem lever på krill i större eller mindre omfattning. Men krillstimmen är inte alltid lätta att hitta. Fåglarna tar därför hjälp av andra organismer, säreget nog från de enklast tänkbara av alla livsformer – växtplankton.
Växtplankton är krillens huvudföda. När krillen går till attack frigör planktonorganismerna stora mängder dimetylsulfid, ett illaluktande ämne som sprids i vattnet. Petrellfåglar har bra luktsinne och dras omedelbart till doften – de vet av erfarenhet att där det doftar dimetylsulfid finns det krill.
Studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att dimetylsulfiden bildar svavel i atmosfären. Svavlet bidrar till molnbildning vilket i sin tur kyler ner planeten.

En av forskarna i studien, Gabrielle Nevitt, har studerat luktsinnet hos havsfåglar i 25 års tid och har visat att dimetylsulfid är en mycket viktig signalsubstans för alla petreller och albatrosser. Sannolikt är den viktig även för pingviner, sälar, havssköldpaddor, hajar, och kanske även stora bardvalar.
I de södra oceanerna finns cirka 250 miljoner havsfåglar, varav nästan alla äter krill. Deras spillning förser havet med enorma mängder järn vilket fungerar som gödningsämne för växtplankton. Den komplexa näringskedjan är därmed sluten, och i processen har alla inblandade organismer bidragit till att göra vår planet mindre het och mer beboelig. (TT)