Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hon kastar prinsesskimmer över Älvdalskan

Hagström och porfyr i all ära. Men när blickarna den senaste tiden riktats mot Älvdalen har också älvdalskan seglat upp i mediesfären. Och att Älvdalen nu får sin egen prinsessa är förstås en bidragande orsak.

Annons

Radio, TV och tidningar från ett flertal länder har de senaste månaderna uppmärksammat älvdalskan.

The Guardian i England och The New Daily i Australien är blott två exempel. Snart kommer även The Wall Street Journal besöka bygden för att delta på en kurs i älvdalska.

Delvis, som i The Guardians fall, spekulerar man i att Sofia Hellqvist kommer kasta ett skimmer över språket. Något som i förlängningen skulle kunna hjälpa älvdalskans gå från dialekt till ett erkänt minoritetsspråk.

– På det viset är hon jättebra. Att vi får en tjej som gifter sig och blir prinsessa. Det är toppen att intresset för Älvdalen ökar, och när intresset för Älvdalen ökar så ökar intresset för älvdalskan, säger Björn Rehnström, medlem i Ulum dalska, en förening som kämpar för att bevara språket.

Andra medier uppmärksammade språket på grund av konferensen som hölls i Köpenhamn 7-8 maj, där ett fyrtiotal språkforskare samlades för att lyssna på föredrag om älvdalskan och man slog fast att älvdalska borde få status som minoritetsspråk.

Ytterligare några medier drog det hela till sin yttersta spets och mystifierade älvdalskan som ett (snart) förlorat skogsspråk och det närmaste du kan komma Tolkiens fiktiva språk alviska.

– Det känns konstigt att vi blir mystifierade och framstår som vikingar som bor i en konstig skog i norden, säger Såg Hanna Dahlkvist, medlem i Ulum dalska och språkvetare.

Men oavsett medievinkel är föreningen glad över medieuppbådet som cirkulerar kring det språk de i 31 års tid har kämpat för att bevara. Varje reportage ökar medvetandet kring älvdalskan och vad detta tungomål betyder för identiteten och kulturen i Älvdalen.

Mats Elfqvist, tidigare ordförande i föreningen, berättar att intresset kring Ulum dalska tidigare var stort i slutet av 90-talet:

– Då fick jag mail hela dagarna från olika språkföreningar ute i Europa. Men sen har det varit en svacka.

Fram till nu, när språket återigen lyfts fram för dess unika egenskaper och för de hjärtan som slår för att bevara det.

– Jag är inte samma person när jag dalskar. Får jag inte ha det här språket, då försvinner en del av mig. Det är inte bara ett sätt att kommunicera, det är ett sätt att tänka, säger Såg Hanna Dahlkvist.

Föreningen har dock ingen lätt uppgift framför sig. En undersökning från 2008 pekar på att antalet som talar älvdalska ligger på omkring 2500, även om Björn Rehnström tror att det rör sig om fler.

Men satsningar kommer att göras framöver för att bevara språket. Bland annat, men inte uteslutande, kommer man nästa år i förskolor få sjunga älvdalska, höra älvdalska och tala älvdalska. Än viktigare är att intresset kring språket har ökat bland yngre såväl som äldre.

Emil Eriksson jobbar på Rots skola, där han dalskar så mycket som möjligt. Bland eleverna har han sett en trend där fler och fler också svarar på älvdalska.

– Jag känner mig stolt över att vara älvdaling. Det tycker jag resterande också ska vara i den här bygden, säger Emil Eriksson, som ser hoppfullt på framtiden och tror att dagen kommer att komma då majoriteten i Älvdalen också talar älvdalska.