Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur gott är gratis?

/
  • Är nolltaxan ett bra redskap för att få svenska fordonsflottan fossilfri? Mattias Goldman är inte säker på det.

Annons

Den 17-18 september är Avesta värd för en konferens om gratis kollektivtrafik. Det är ett utmärkt tillfälle att fråga sig om nolltaxa är ett bra redskap för att nå målet att hela den svenska fordonsflottan år 2030 ska vara fossilbränsleoberoende. Är gratis kollektivtrafik rätt väg att gå – hur gott är egentligen gratis?

Fler åker när bussen blir gratis. På de ställen som genomfört mer omfattande försök med gratis kollektivtrafik, eller rentav beslutat ha det tills något annat beslutas, ser vi i genomsnitt ungefär en fördubbling av antalet resenärer. Omedelbart låter detta ju fantastiskt bra, men när vi närmare granskar vilka det är som börjar ta bussen när den blir gratis, ser vi främst tre kategorier:

1. Fotgängare, som tar bussen få stationer, och som inte tycker det är värt att betala för den korta sträckan.

2. Cyklister, som tycker det är bekvämt att låta cykeln stå när bussen är gratis – särskilt om vädret är lite sämre.

3. Personer med gott om tid, som egentligen inte behöver åka någonstans men som har glädje av bussens värme.

Därutöver har man på sina håll fått in färdtjänst- och skolskjutsresenärer, genom en samordning av dessa system som förstås också kan genomföras utan att införa generell nolltaxa.

Det är naturligtvis möjligt att vilja gynna just dessa grupper, vilket också tycks vara ett viktigt skäl för de ofta likalydande motioner som framför allt vänsterpartiet och Feministerna lämnat in i många av landets kommuner. Vill man gynna dessa grupper är dock andra styrmedel effektivare.

Den som vill minska trafikens klimatpåverkan och påskynda omställningen till fossilbränsleoberoende, bör överväga andra åtgärder än nolltaxa. Vanebilisterna avskräcks redan av att det är för trångt i kollektivtrafiken och om nolltaxan leder till fler bussresenärer blir det inte lättare att få folk att ställa bilen. Därtill innebär förstås varje cyklist och fotgängare som byter till buss en ökad klimatpåverkan.

Allt detta gäller givet att kostnaderna inte ökar. Om kostnaderna för kollektivtrafiken ökar, vilket flertalet lokala kollektivtrafikaktörer som avrått från nolltaxan bedömer, måste pengarna tas någonstans ifrån. Sker det inom samma budgetram, blir det på bekostnad av nya bussar, ökad turtäthet, realtidsupplysning, elektrifiering eller annat som kollektivtrafiken nu är i full färd att genomföra – och där aktörerna med nolltaxa tycks släpa efter. Finansieras det på annat sätt, t.ex, genom en skattehöjning, måste man bedöma om inte pengarna kan göra större nytta på annat håll.

Därmed inte sagt att nolltaxa alltid är fel. Östersund har nolltaxa för ungdomar för att skjuta upp tidpunkten då man skaffar körkort eller bil. SL har haft nolltaxa för personer med barnvagn, som därmed kan stiga på var som helst på bussen vilket gör att bussen kommer iväg snabbare, vilket i sin tur ökar kollektivtrafikens attraktivitet. Nolltaxa för äldre och personer med funktionsnedsättning avlastar färdtjänsten. Men en generell nolltaxa i kollektivtrafiken är inte det effektivaste vi kan göra för att höja kollektivtrafikens attraktivitet och minska trafikens klimatpåverkan. Gratis är inte alltid gott.

Mattias Goldmann

Vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons