Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur jämställt är Dalarna?

Annons

Det är enklare för kvinnor att ta sig in i männens värld än tvärt om. Å andra sidan tjänar de mindre på det. Ska Dalarna bli jämställt måste invånarna själva bryta könsnormerna.

– Det beror på hur mycket folk vill ta ansvar för i samhället, säger Kerstin Bergman, särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen.
”Är Dalarna jämställt?” heter rapporten som Länsstyrelsen släppte för två år sedan.
– Jag tror att det går olika långsamt fram på olika områden, svarar Kerstin Bergman.
I entrén på Länsstyrelsen Dalarna hänger utställningen Stötta manligt företagande.Det är bilder på män som pratar om sina firmor och om manlighet, arbetsskador och rädslor. En uppmaning att bryta könsnormerna.
– Det är lättare för kvinnor att ta steget in i männens värld. Vi har tillåtits, med viss tvekan, att ta steget in i manliga domäner. Dock inte styrelser, säger Bergman och pekar på politik och samhällsplanering som två andra områden där kvinnor missgynnas.

Kerstin Bergman och Syvonne Nordström jobbar med jämställdhet på Länsstyrelsen. De säger att just kvinnligt företagande har ökat i länet. Om än marginellt. Löneutvecklingen ser sämre ut. Mellan 2004 och 2009 ökade skillnaderna mellan män och kvinnors inkomst i sex dalakommuner. Då tjänade kvinnor i genomsnitt 6 500 kronor mindre i månaden. Ungefär så ser det fortfarande ut tror Nordström.
– På 90-talet var det stort avstånd. Det minskade i början av 2000 sedan ökade det igen. Man måste jobba stenhårt med det hela tiden, säger Nordström. Så fort man slappnar av går det bakåt.

Dalarna är extra utsatt eftersom så många kvinnor jobbar inom vård och omsorg där löneökningen varit mindre än inom de mansdominerade industrierna.
– Generellt sett har skogslän den uppdelningen, i storstadslän är det mindre segregerad arbetsmarknad, säger Bergman. Man måste tänka efter vad det är för samhälle vi vill ha.
Hur det ska lösas är en jättestor fråga säger Kerstin Bergman. Framför allt måste alla som bor i länet själva ta ansvar för att det ska ändras. Länsstyrelsen informerar men kan inte tvinga på ändringar. Först normerna kring typiskt kvinnligt och manligt brytas. Då måste folk ändra attityd, ju förr desto bättre. Helst redan i förskolan.
– Jag tror att alla måste titta på vilka signaler vi sänder ut, säger Bergman.
– Är det kvinnliga mindre värt än det manliga? frågar Nordström.

Petter Jerdén
”Jag tror att alla måste titta på vilka signaler vi sänder ut”