Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I Ryssland frodas homofobin

Många tusen människor har gått i demonstrationen till Rysslands ambassad; riksdagspartier har deltagit, undantagen var kd och sd, i alla fall officiellt.

Annons

Demonstration mot ryska dumans i år 2013, antagna lag mot homosexualitet, lagen som tillåter, accepterar och tolererar förföljelser, kränkningar, trakasserier, häktningar, tortyr fysisk som psykisk, kanske ännu värre ”straff” för de som vågar vara människan man fötts som.

En annan demonstration har riktat sig till Sveriges Utrikesdepartement.
Vi vill att utrikesministern ska kalla till sig Rysslands Ambassadör för att öga mot öga ställa den enkla raka frågan; ”Vad är Ni rädda för?”
Och kräva ett enkelt och rakt svar.

Enligt uppgift är vi minst 25 000 som skrivit på listan som begär detta. Efter dygns tystnad kommer en luddig reaktion från ministern och stolt meddelas att han via dator sänt ett e-brev till Rysslands Ambassad, ett kort meddelande som i stort säger: ”Fy skäms Ryssland. Hälsning från Sverige”. Inget mera.
Kanhända en bild sänts också, en bild där ministern hötter med ett pekfinger, fast en sådan bild är mer otrolig än trolig.
Ministern menar nonchalant att nu, nu har Sverige sagt att vi ogillar ryska statens homofobiska inställning. Personlig kontakt behövs inte i nutidens datavärld, ju, se varandra i ögonen och tala personligt kan/ska/bör undvikas.

Vara homosexuell, förföljd och hånad är egentligen inget fullt ut godtagbart skäl för att få stanna kvar i Sverige. Visserligen får förföljda homosexuella komma hit, men... helst inte...
Svenskt regeringsbeslut 1998: ”Homosexuella personer kan skickas tillbaka till ett land där homosexualitet är förbjudet, då man inte behöver riskera övergrepp om man inte visar sin sexuella läggning öppet”.
2005 i samband med att två män ”sändes i retur” till den homofobifyllda nation de lyckats fly från, sa dåvarande migrationsministern: ”Grunden för beslutet är väldigt tydlig”. Skamkänslor? Icke sa nicke.

2009 beslöt FN:s kommitté för mänskliga rättigheter att också homo- och bi- och transsexuella har människovärde och ska skyddas; Sverige är en av nationerna som skrivit under deklarationen om människors lika värde. Inte för att homo-och bisexuella (transsexuella personer finns inte i Ryssland enligt Ryssland själv) tidigare haft människovärde i Ryssland men homofobi har där inte varit lagstadgat.
I år har lagstadgats att homo-och bisexuella har inte något som helst människovärde; lagen som godkänts och undertecknats av landets president och premiärminister.

Tack alla goa människor som demonstrerade mot Rysslands nya lag och som uppmanade Sveriges Utrikesminister att ta i med hårdhandskar!
I Ryssland frodas homofobi som aldrig förr, nu när duman beslutat lagen som förbjuder homosexuell propaganda, vilket innebär böter, fängelse, kanske tortyr, att trakasserier i stort tillåts och accepteras bara man tittar för länge på en person av samma kön. Om man ”beter sig homosexuellt”, att utländska besökare förbjuds att tala om sin homosexualitet.

Inför kommande OS har ryska staten sagt till världens idrottsrörelse att ingen som helst antydan om homosexualitet får förekomma. I ett sjuttiotal nationer är i dag homosexualitet lagstadgat kriminellt. Ofta spökar religioner, ”syndastraff” varierar från tortyr, inlåsningar i fängelser till avrättning. Inte att glömma vad som (enligt traditionerna) sker efter att personen avlidit. I Sverige är det inte mer än drygt 30 år sedan homosexualitet klassades som sjukdom.
Det finns många människor i dag som ser kärlek mellan människor av samma genus som äckligt, perverst, syndigt och sjukligt. Statistiskt lär 10 procent av mänskligheten vara homosexuell. Det innebär då att i Ryssland finns cirka 16 miljoner homosexuella, alltså miljontals livrädda människor som staten kan åtala och straffa.

På jorden lever många människor som kämpar för en självklarhet, att få älska en människa av sitt eget genus och att få bli älskad av en människa av sitt eget genus.
Som barn fick undertecknad veta att riktiga karlar inte ska gråta. Struntprat! Härmed erkänns, utan att skämmas, Då är jag ingen riktig karl! Tack för ordet.

Bosse Réen,
medlem i Homosexuella Socialister och Vänsterpartiet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel