Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I Trumps Nato blir det dyrt

Republikanska presidentkandidaten i USA, Donald Trump, vill att andra i Nato betalar mer för försvaret och USA mindre. Det blir därmed dyrt om Sverige går med i Nato.

Den ledande republikanska presidentkandidaten i USA, Donald Trump, säger att andra länder än USA måste betala mer i Nato. Det är ett tufft budskap för anhängarna av svenskt inträde i denna militärallians.

Natoanhängarna är främst borgerliga och har senaste året tyckt sig få vind i seglen. De tycker att Rysslands ökade utrikespolitiska aggressivitet, med kränkningar av svenskt territorium i luftrummet, ger argument för Natoanslutning.

De vill inte lyssna på resonemang om att ett Sverige som kan försvara sina mark-, havs- och luftytor och inte går militära ärenden åt annat land, eller allians av länder, är bästa sättet att markera mot Ryssland. Minst lika mycket talar för att ett Sverige som står på egna militära ben i fredstid ger ett lika starkt säkerhetspolitiskt besked som ett Natomedlemskap.

Tvärt om riskerar en svensk Natoanslutning att öka spänningen i vårt närområde. Det upprustande, mer aggressivt uppträdande Ryssland som Natoanhängare säger sig vara oroliga för skulle ju med ett svenskt Natomedlemskap få motiv till ökad upprustning och aggressivitet mot Sverige om vi blir Natomedlem.

I en bred uppgörelse i fjol om försvaret beslutades om ökade anslag. Kritiker menar att det var för lite och bara täcker ökade kostnader rörande löner som staten rår för och fördyrade vapensystem. Uppgörelsen innebar dock ett trendbrott sedan försvaret minskats i 25 år, till att bara kosta 1,1 procent av bnp (summan av de varor och tjänster som produceras i ett land årligen) mot nästan tre procent av bnp på 80-talet.

Nato har en målsättning att varje medlemsland bör betala två procent av bnp till sin försvarsbudget. För Sveriges del, som nu lägger cirka 45 miljarder kr på försvaret, skulle det innebära en ökning med 40 miljarder kr årligen.

Eftersom många skattefinansierade sektorer är i behov av mer resurser till följd av att de fick mindre anslag i relation till bnp under de åtta borgerliga regeringsåren då skattenivån sänktes måste skattehöjningar ge de ökade resurserna till försvaret med ett Natomedlemskap.

De borgerliga sänkte skatter genom jobbskatteavdrag, sänkt bolagsskatt, sänkt fastighetsskatt, borttagen förmögenhetsskatt. Så det är dessa som skulle behöva ge ökade intäkter om Sverige går med i Nato och måste leva upp till Natos krav om att anslå två procent av bnp till sin försvarsmakt.

Det leder till Trump. USAs anslag till sin militär är stort, mer än två procent av bnp. Samtidigt har USA problem med underskott och statsskuld. Skattenivån i USA är låg. Men benägenheten att höja skatter är låg bland många i USA, särskilt sympatisörerna till Trumps republikanska parti.

Trumps lösning på problemet är logisk. De andra länderna i Nato måste betala mer, så USA kan minska sina militära utgifter och använda de pengar som blir över till att minska underskott och slippa höja skatter.

Trump ser ut att bli sitt partis presidentkandidat. Det är möjligt att Trump blir president i USA. I så fall kommer ett svenskt Natomedlemskap att kosta: minst 40 miljarder kr i skattehöjningar.

Läs fler ledare.