Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inga dinosaurier men spännande glasbitar

Tala om entusiastiska utgrävare. Varje glasbit, spik och porslinsskärva möts av glada utrop. Förskoleklassen från BY skola går i arkeologiskolan. Och det är på riktigt.

– Fröken Benjamin, ropar ett av barnen. En spik!

Arkeologen Benjamin Grahn Danielson är projektledare för Avesta kommun projekt Arkeologiskolan.

Idén är att skolelever ska få ta del av det lokala kulturarvet och själva vara med och forska och förstå sin lokala historia.

Den här veckan har eleverna i By skola fått agera arkeologer.

Benjamin Grahn Danielson och osteologen Matilda Fredriksson (en arkeolog expert på ben) har tagit emot klass för klass och låtit barnen vara med och gräva ut den plats där färjkarlens torp låg vid Näsbrons fäste.

Platsen har By Sockenförening föreslagit. Det handlar om en riktig fornfyndsutredning. Benjamin Grahn Danielson har skrivit arbetsplan, sökt tillstånd och ser till att alla fynden katalogiseras.

Innan utgrävningen har han varit på besök i skolan och pratat om vad man skulle göra.

– Det fanns idéer om att vi skulle hitta dinosaurieben och piratskepp, men jag fick förklara att det inte riktigt var sådant vi skulle hitta.

Husgrunden har delats upp i olika rutor, där barnen få gräva. Varje fynd rapporteras till Benjamin och Matilda och stoppas i märkta påsar.

Matilda Fredriksson berättar att man hittat ben från kor, får, get, gris, höna och till och med en tand från en råtta.

Många glasbitar, en hel del porslinsskärvor, rostiga spikar, kol några knivar med mera har skoleleverna grävt fram. En av knivarna visade sig vara en fällkniv med korkskruv.

Ronnie Jensen från By Sockengille berättar att styrelsen kom fram till att färjekarlen bostad borde vara ett bra objekt att undersöka.

– Bron i Näs byggdes 1909. Innan dess var det färja, berättar Ronnie Jensson. Färjkarlen bodde i ett torp nära brofästet.

Han berättar att det finns en udde som heter Ropnäs udde.

– Där stod man och ropade på färjkarlen om färjan var på andra sidan.

Torpet revs 1923. Den äldsta karta där torpet finns med är från 1830-talet, men torpet kan vara äldre. Därmed kvalar det in som fornfynd.

Den siste färjkarlen hette AG Bjur. Han hade 150 kronor om året i lön plus bostad och färjpengar han kunde få av passagerarna.

Hans företrädare Svärd Janne gick i pension 1897 och pensionen var 50 kronor om året.

När utgrävningen är klart kommer skolbarnen att fortsätta och arbeta med vad de hittat och lärt sig. Resultatet kommer att bli en utställning i By hembygdsgård i sommar.

Till arkeologiskolan kopplas också lokala kulturarbetare som tolkar platsen. Bybarnen överraskades med kulning, som Mikaela Eriksson stod för.

Gissningsvis kommer en del av barnen i By att bestämma sig för att bli arkeologer.

Benjamin Grahn Danielson ska göra en rapport och en lärarhandledning för framtida projekt. Förhoppningen är att alla skolelever i kommunen kommande år ska få vara med i Arkeologiskolan i sin hemmamiljö.