Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Alla borde höra de sista vittnena från Förintelsen

Nyligen gick den omskakande dokumentären "Witnesses. Överlevande från Förintelsen". En film om det som hände men som aldrig får hända igen. Förträffliga SVT2 sände filmen den 8 och 10 november. Det var fotografen Mikael Jansson som finstämt och ingående dokumenterat 97 nu levande personer som överlevde andra världskrigets Förintelsen.

Jansson har fotograferat och intervjuat överlevare som kanske aldrig tidigare berättat om sina fasansfulla upplevelser ens för sina egna barn, än mindre för offentligheten. Minnen som man förträngt och för att kunna överleva försökt tiga ihjäl. Många av de intervjuade berättade att det var nu på äldre dar som minnena började komma tillbaka; starkare och med en skrämmande skärpa...

Jag har under åren som lärare lyssnat till ett antal överlevare som kunnat, orkat och sett det som sin skyldighet att åka ut till skolelever för att vittna inför andäktigt lyssnande elever i en fullsatt aula. De har berättat om sin tid i Auschwitz, Bergen-Belsen, Dachau och så vidare.

Jag minns de nu döda Ferenc Göndör och Sioma Zubicky. I min bokhylla har jag Göndör´s "Ett judiskt levnadsöde" och Zubicky`s "Med förintelsen i bagaget". Sioma kom att stå mig nära och jag fick inbjuda honom till ett antal av mina skolarbetsplatser. Sista åren skötte Inger Zubicky hans bokningar, orolig för hur länge han skulle orka fortsätta, märkt av sjukdomar och ålderssvaghet. När han väl stod där på scenen i aulan utstrålade han styrka. Sioma berättade också om glädjande möten med elever som engagerat lyssnat men pekade dessutom på tecken i omvärlden som tydligt påminde om tyskt 30-tal.

Tillbaka till den aktuella TV-dokumentären, där överlevare som inte tidigare bearbetat om sina upplevelser, enkelt och naturligt vittnade om hemskheter. En blid man i 90-årsåldern ville berätta en händelse som outplånligt förföljde honom: Han och andra unga pojkar utspisades med soppa från en stor tunna. En kille tyckte inte han fått tillräckligt, sprang fram och öste upp mer soppa i sin mugg. Två vakter som noterat detta grep honom och tryckte ner hans huvud i sopp-tunnan. "Han dog. Jag ser framför mej hur hans ben sprattlade innan han dog. Sen åt vi av soppan som om inget hänt. Det här får jag leva med" - avslutade 90-åringen lakoniskt.

En åldrig kvinna stack inte under stol med att hon varit en mycket rik, privilegierad judinna. "Men i lägret behandlades vi alla lika bestialiskt, fattiga som rika"

I grannkanalen SVT1 sändes den onekligen populära Doobidoo (jag vill helst slippa avge omdöme om den programserien) samtidigt som denna dokumentär gick. När sedan reprisen gick den 10 november sändes i SVT1 viktiga sportevenemang. Det kanske är förklaringen till att Witnesses knappast kommenterats.

Min förhoppning är att dokumentären varje vår visas i våra skolor; detta får aldrig hända igen.

Hjalmar Envall

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips