Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: En god man gör så gott han kan?

Jag är äldst av pappas barn och när han och min mamma avslutade sitt förhållande blev det snart en ny kvinna, min styvmor, samt till slut fyra halvsyskon.

När min pappa blev sjuklig och hamnade på sjukhem fick jag ett telefonsamtal av min syster som jag alltid haft bra kontakt med. Hon berättade att det varit tömning av byggnaderna som en gång varit mina farföräldrars bondgård. Hon hade sagt till de andra syskonen att de borde ta kontakt med mig också. Men det blev inte väl mottaget. Ingen av de övriga tre syskonen hörde av sig mer till henne.

Pappa var inte förmögen att reagera på vare sig tömning av byggnader eller barnens uppförande.

När de övriga syskonen ville att min styvmor skulle bli utsedd till god man för pappa kopplade jag in advokat för att få en neutral sådan vald. Tingsrätten gick på min linje och utsåg en man utan anknytning till någon i släkten men tyvärr frånsade han sig sitt uppdrag och ny god man skulle utses. Nuvarande god man anser varken jag eller min syster vara neutral.

En väl renommerad mäklare fick i uppdrag att ta upp en budgivning oss syskon emellan, bondgården skulle avyttras. Jag lade ett väl tilltaget bud och ett förslag på dag för visning kom via sms från mäklaren. Vi var fyra personer som tog oss från Stockholm till bondgården i Dalarna. Väl där fann vi att den gode mannen lyste med sin frånvaro. Inte heller övriga syskon eller min styvmor kom dit.

Den neutrala gode man som vi kämpat så för att få - var långt ifrån neutral

Den enda som var där var mäklaren med bara en nyckel och den var till boningshuset. Därför gick det inte att säkerställa vad som fanns kvar eller vad som var borta i övriga byggnader. Härbrena, där gamla saker förvarats, var öppna och tomma.

Visningen uteblev och mäklaren tillstod att han aldrig varit med om en sådan försäljning. Gång på gång sa han att vi hade det enda budet, men att god man tillsammans med min styvmor skulle ha sista ordet - och att då ett lägre bud kunde komma ifråga.

Där och då förstod vi att bondgården aldrig hade varit tänkt att gå till oss. Den neutrala gode man som vi kämpat så för att få - var långt ifrån neutral.

En god man ska ju i första hand se till sin klient det vill säga pappa och vi kan inte förstå hur ett lägre bud kan gynna honom. Det gynnar enbart den som står nära den gode mannen.

I skrivande stund försöker jag och min syster få den gode mannen ersatt och samtidigt har den gode mannen utvidgat försäljningen till att omfatta så stora ägor att det måste till rena agronomutbildningen för att sköta dom samma.

Det mest rättvisa enligt mig och min syster är att högsta bud vinner och att gården säljs för sig.

Känslomässiga band, pengar och anlitande av arbetskraft kan göra mycket för en gård. Rättvisa kan ibland ses som en bristvara även hos valda goda män.

Uppgiven

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips