Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare/Gästkrönika: "Det finns en mening med allt"

Tåget började sakta rulla framåt. Utanför kupéfönstret låg sjön Tisken blank som en spegel. På ytan är det mycket som ser fint ut, tänkte jag, medan människorna i vagnen började finna sig tillrätta. Min fru och jag var på väg till Stockholm. Vi hade tidigare på dagen per telefon, bokat biljetter till en föreläsning av ett litet annorlunda slag.

På Stockholms central var det som alltid ett myller av människor. Ett galleri, en mångfald och en värld på en gång. Vi gick med snabba steg hela vägen, förbi Åhléns, upp via Slöjdgatan till Hötorget och in i det ljusblå konserthuset, allt medan solen värmde de förväntansfulla människorna som vilade mot Milles staty.

Vi gick fram till en av kassorna. Bakom en glasvägg, med en liten öppning i talhöjd, satt en kvinna och såg in i en dataskärm.

- Hej! Vi skulle hämta ett par biljetter till Dalai Lamas föreläsning. Mankler.

- Tyvärr, det finns inga biljetter, sade kvinnan.

- Jo, men vi har beställt, svarade min fru och jag med en mun.

- Ni är för sena. Jag sålde era två biljetter alldeles nyss. Ni skulle ha varit här för tio minuter sedan...?

Kvinnan bakom glasfönstret såg på oss. Vi såg på henne. Det gick tio sekunder. Tjugo. En känsla av besvikelse började sakta ge sig tillkänna. Jag kände att min puls började slå allt hastigare.

- Jamen ..? Min fru såg på mig.

Kvinnan vid skärmen hade nu lämnat sin stol.

- Tänk! Tänk efter. Därinne sitter Dalai Lama, medkänslans Buddha. Hur tror du att han skulle ha reagerat i den här situationen, sade min kära hustru.

Medan vi stod där i hjärtat av Stockholm, lite ledsna och nära att ge upp, började ändå känslan av att allting skulle lösa sig till det bästa infinna sig. Alldeles i den stunden, ringde telefonen där kvinnan nyss suttit. Hon återkom och tog luren.

- Jaha, ja. Det går bra. Tack då.

Hon vände sig till oss. Det var en tidning som ringt återbud till den tibetanske munkens föreläsning. Nu fanns det två biljetter till oss, rakt nedanför Dalai Lamas stol.

Efter ett par timmar och ett mänskligt möte som gick rakt in i hjärtat, stod det klart för både mig och min fru, att det finns verkligen en mening med allting.

Som Mumin en gång sade: "Det oväntade inträffar alltid, det är därför jag känner mig så trygg!".

Efter en tid läste jag Dalai Lamas bok "Etik för ett nytt millennium". Boken beskriver på ett lättfattligt sätt medkänslans kraft och betydelse. När jag blir lycklig, vilket jag ofta blir efter att ha fått uppleva någonting speciellt, vill jag gärna skriva och tacka den som givit mig den positiva känslan. Sagt och gjort. I ett brev till Hans Helighet i Dharamsala i norra Indien, tackade jag för det fantastiska mötet i konserthuset samt för den berikande läsupplevelsen. I brevet beskrev jag också lite av min egen livssituation och berättade i korta ordalag om min syn på barn och betydelsen av vuxenengagemang. Efter två veckor kom det ett svar via elektronisk post!

Hans Helighet, Dalai Lama tackade för brevet och han var glad att jag läst hans bok. Han var också glad att höra om min situation och hur jag uppskattade att få arbeta tillsammans med barn och föräldrar. Det här är det rätta sättet att tänka skrev han, och en av vägarna till lycka.

Sällan har väl ett brev glatt mig så mycket, som detta brev från norra Indien gjorde.

Claes Mankler

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips