Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Medicinsk sekreterare - inte ett bristyrke?

Det sägs ju råda brist på sjukvårdssekreterare inom vården, men är det verkligen så? Efter att en vän sökt flera gånger till utbildningen med purfärska kunskaper och likafullt, vid andra sökningen, hamnat på reservplats 45(!) tornar frågorna upp sig.

Min vän läste in engelska 5 och 6 på fem månader, oftast med högsta betyg på proven. Tanken var att jobba på ett lasarett, en vårdcentral eller liknande. Kanske forska inom ämnet. Trots att hen är medelålders, tyckte hen att framtiden verkade ljus. En i graden nivåmässig kandidat fanns sedan tidigare i "datorhantering" och även svenskakunskaperna låg relativt högt.

Om trycket på en sådan utbildning är högt, borde något drastiskt göras

Kraven vid första ansökningen var inte höga. Det behövdes godkänt i Engelska B samt datorkunskaper. Man skulle också ha lätt för att skriva. Ett kort test i engelska och svenska skulle göras.

Om trycket på en sådan utbildning är högt, borde något drastiskt göras. Det finns uppenbarligen många som har intresse, behörighet och vilja att gå utbildningen om man hamnar på reservplats 45 eller uppåt! De enda som tjänar på ett sådant urval är utbildningsanordnarna själva, de får ju sin försörjning.

Jag hoppas för övrigt att staten finns med som utbildningsanordnare tillsammans med läkare/sjukvårdskunniga -till viktiga utbildningar som syftar till att tillgodose behoven inom sjukvården.

Lyckas utbildningsanordnaren få ut sina medicinska sekreterare, eller väljer de färdigutbildade helt andra vägar efter avslutad utbildning? Det undrar man.

"Ej igen"

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips