Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Öppet brev till den som är trött på samhälle och politik

Annons

Jag förstår att  man kan vara trött på livet, samhället, politik, lögner, svek, taskig ekonomi, lagar och regler, förbud, klimat och egentligen precis vad som helst. Jag förstår det.

Jag är också trött ibland. Men jag kommer aldrig mer att bli så trött som jag var 1991.

Eller trött är väl kanske fel ord. Jag var mer åt det ointresserade hållet, lättpåverkad och ologisk. Ja, nånting sånt, för hur kunde jag annars lägga min röst på Ny Demokrati?

Jag var inte rasist, så det var absolut inte därför.

Jag var inte insatt i skattesystemet, så det var inte heller så viktigt.

De ville gå med i EU. Det lät ju bra i och för sig, men det var inte därför heller.

De ville minska ner den offentliga sektorn. Nja, det hade jag heller ingen uppfattning om.

Jag var helt enkelt en av alla som röstade på dessa herrar för att röra om i grytan

Nej, jag var helt enkelt en av alla som röstade på dessa herrar för att "röra om i grytan". Det var en ren missnöjesröst. Men vad jag var så förbannat missnöjd över kan jag inte svara på, för jag var inte ett dugg insatt i politik, då.

Idag skäms jag att ens erkänna detta, men jag var ung, dum och dessutom knarkade jag på den tiden. Jag skyller på det! (Där ser ni ungdomar: Knark är bajs!)

På Wikipedia står att läsa:

"1991 års valundersökning visade att 53 procent av Ny Demokratis väljare röstade på partiet på grund av "nya fräscha tag", behovet av att "röra runt i grytan" samt att partiet ansågs veta hur "vanligt folk tycker och tänker"..."

...så jag var iallafall långt ifrån ensam. Det är en klen tröst dock!

När jag ser tillbaka på allt det här blir jag chockad över hur korkade vi var! Alltså vi som köpte deras skitsnack, eller bara ville röra om lite, hur lyckades dessa herrar sälja in sig som "vanligt folk"? Hur tänkte vi där?

Nåja, jag kommer ihåg att jag blev besviken när de kom in i riksdagen. Jag trodde helt enkelt inte att de skulle komma över spärren.

Wikipedia igen:

"Vid riksdagsvalet fick partiet 6,7 procent av rösterna. Det socialistiska blocket (S och V) fick sammanlagt 42,2 procent medan det borgerliga blocket (C, FP, KD och M) fick 46,7 procent av rösterna. Det innebar att Ny Demokrati fick ställning som vågmästare för den borgerliga regeringen."

En lagom dos ointresse, kompistryck och en växande känsla av orättvisa, allt påeldat av sociala medier. Där skapas väljaren

Fan, 1991 hade vi inte ens sociala medier, och ändå lyckades NyD på lite drygt ett halvår både bilda parti och komma in i riksdagen.

Sedan åkte de ut nästa val, 1994. Tack och lov!

Jajamensan ungdomar, vi hade val så ofta som var tredje år på den tiden.

Varför tar jag upp den här mörka perioden i svensk politik (och mitt liv) nu då? Jo, jag vet hur bittra människor kan bli. Jag förstår att fokus kan hamna snett. Det behövs inte mycket alls. En lagom dos ointresse, kompistryck och en växande känsla av orättvisa, allt påeldat av sociala medier. Där skapas väljaren, som utan att fundera på konsekvenser lägger sin röst på det parti som ropar högst och lovar mest.

Vad gör vi då för att bryta allt detta missnöje? Inte mycket vill jag påstå. Men jag önskar att våra folkvalda politiker börjar prata om den politik vi vill ha, istället för att bara parera oss mot den politik vi inte vill ha!

Ta av taktpinnen från fascisterna och börja visa rätt väg fram, istället för att tjata om alla vägar som är fel. Fokusera på den egna politiken.

Folk behöver få visioner och hopp, istället för en känsla av krigsberedskap.

Stojfen

- Dalmas utan knätofsar

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips