Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: "S borde lyssna på trettiotalisterna"

Jag hoppas att Arne Pettersson (S) från Mora fortsätter skriva sina insändare, de behövs. Den insändare som Arne hade införd i Dala-Demokraten den 9 december, hoppas jag att alla, och inte bara sossar, läser ordentligt. Den uttrycker vad vi många gamla socialdemokrater i dag känner, då stödet för Arbetarerörelsen under flera år i följd tappat politisk makt i reformarbetet.

Det var nog i början av 70-talet jag träffade Arne Pettersson för första gången. Det var i Fredriksberg när Arne var där i egenskap av glesbygdskonsulent. På den tiden var Arne Johnsson och Evert Axelsson de tongivande socialdemokraterna där, och det gällde att få hjälp och stöd, men framför allt arbetstillfällen till bygden. Tack vare socialdemokrater i distriktet och i riksdagen lyckades man utöver tillfälliga projekt, att få en stadigvarande sysselsättning med många arbetstillfällen i och med Säfsenprojektet och Landstingstvätten.

Jag hade förmånen att träffa Arne Pettersson under många år under min aktiva tid som socialdemokrat i Dalarna. Vi var och är båda trettiotalister. Vi kan säga vi har fötts upp med det folkhem vårt parti under följande decennier byggde upp.

Vi kan säga vi har fötts upp med det folkhem vårt parti under följande decennier byggde upp

Jag har med intresse följt SVT-serien om köttberget, ett begrepp som på gott och ont förknippats med en företrädare för en socialdemokratisk regering. Där framträdde fyrtiotalister, som minde oss till mat, kläder, möbler och mycket annat. Många är i dag kända personer, trendsättare och ikoner inom olika områden. De kunde, som de sa, göra klassresa med studiebidrag, de sjuka fick skatt av de friska, de fattiga hjälptes av de rika.

Men den solidariteten ersattes av egoism och jämförelse med dom som hade mer och bättre.

De kunde, som de sa, göra klassresa med studiebidrag, de sjuka fick skatt av de friska, de fattiga hjälptes av de rika.

Det gav en individualistisk livsstil som förkastade den solidaritet som folkhemmet byggde på. Många har det så mycket bättre nu än då vi växte upp. Ändå finns det så många i dag som vi måste hjälpa, både här hemma men ändå fler långt hemifrån.

Vår jämlikhet har nått långt men än fattas mycket. Det som började så bra runt 68 men förlorade sin kraft när nyliberalismen och marknadskrafterna vann intåg även i gamla socialdemokratiska fästen.

Jag glömmer aldrig då vi samlades till föredragning om hur vi skulle behandla barn och föräldrar som kunder i skolan och vi medborgare skulle förvandla oss till kunder och då söka det bästa priset.

Jämlikheten har blivit bättre men så länge löneskillnader kvarstår och representationen i styrelser och liknande organ inte är jämställd kan gubbröran inte känna sig trygg.

I politiken har vi en fruktansvärd situation i dag. Vi socialdemokrater får använda all vår styrka för att hålla näsan över vattenytan. Vi har inte många möjligheter att få fram det budskap och viljeinriktning vi har för vi är bakbundna till den överenskommelse med två borgerliga och nyliberala partier som påtvingades oss för att behålla regeringsmakten. Vi måste få fram vad vi vill.

Under min tid som aktiv motionerade jag om ett så kallat delat ledarskap. Det är mer nödvändigt i dag än nånsin. I mitten av nittiotalet avgick Göran Persson och min motion inlämnades och jag hade stöd av Sven Hulterström, som i artiklar framförde samma åsikt.

I dag måste statsministern sköta sitt arbete och det gör han med stor framgång. Men partiledaren måste föra fram socialdemokraternas svar på alla de frågor människorna ställer. Därför måste de uppdragen skiljas åt. Partiledaren ska tala för partiet, om dess politik och krav. Statsministern ska sköta regeringen, kompromissa och lägga propositioner. Denne ska företräda riket gentemot utlandet och vara galjonsfigur för vårt ideéarv.

Låt Stefan Löfven sköta statsministerrollen, som han gör så bra. Sätt någon annan på partiledarstolen för att elda medlemmar och väljare till seger 2022

Det får inte uppfattas så att socialdemokratin anpassar sig till de så kallade mittenpartierna i den politiska vardagen och lägger sina egna förslag, ideér och visioner åt sidan. Men det blir resultatet då vi gång efter annan måste försvara sånt som är främmande för alla socialdemokrater i detta land.

Låt Stefan Löfven sköta statsministerrollen, som han gör så bra. Sätt någon annan på partiledarstolen för att elda medlemmar och väljare till seger 2022. Tidigare har partisekreteraren fyllt den rollen och jag har inte någon annan erfarenhet av en sådan än Sten Andersson och det bör vara en honom som jämlik att axla denna post.

Alf Hjertström

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips