Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Valet mellan döden och inkomstbortfall bör vara lätt

Jag kokar över, det går inte längre att stillatigande hålla käften. Sverige håller på att tömma ladorna till dem som redan har - och strunta i dem som inte har. Hur kan människan vara så förblindad av sin egen upptagenhet, av sig själv? Att bara roffa åt sig, igen och igen, mitt i sitt eget välstånd, är det inte dags att sätta stopp för detta välregisserade vansinne snart? Och hur fan får man stopp på eländet?

Sverige verkar alltid ha varit ett mycket fattigt land när det gäller de mest utsatta. Vi har fått höra föraktet för bidragsbehövande till leda. Arbetslinjen har gällt. Men nu när gamla människor, våra egna föräldrar och anhöriga dör, då finns det i stort sett obegränsade medel till de besuttna företagarna.

Ska man behöva bli kommunist för att få stopp på dumheterna?

Var kom de pengarna från och varför har de inte funnits tidigare för att ge en dräglig tillvaro för fattigpensionärer eller äldreomsorgens vårdtagare?

Inte ett jävla öre till företagarna innan de obemedlade och bättre behövande har fått sitt! Ska man behöva bli kommunist för att få stopp på dumheterna?

Samhället har lovat att skydda de äldre på äldreboenden och med hemtjänst. Man har gång på gång som ett mantra repeterat detta utan att göra annat än att lova. Dödssiffrorna talar sitt tydliga språk även om specifika redovisningar göms undan som farliga för folket. Anhöriga har inte ens informerats om hur det ser ut på äldreboende och i hemtjänst. De gamlas egna barn! Hur kan det gå till så?

Gamla människor har dött samtidigt som ansvariga basunerat ut att de är den största riskgruppen. Det är ju själva fan! Och vi andra står där som vanligt med mössan i hand och tror att alla gjort sitt bästa. Samtidigt har en lågt utbildad, arbetstyngd, underbemannad och lågavlönad äldreomsorgspersonal fått bära hundhuvudet. De skulle kunna göra fan så mycket mer än polisen kan när det gäller dödsskjutningar om de bara fått ens i närheten lika mycket stöd.

Och under tiden som denna verklighet pågår, övertrumfar politikerna varann med hur mycket de vill slösa på svenska företag i nöd.

Jag förstår att det är hemskt för en företagare att förlora sina inkomster, men de flesta av dem har separerat sin egen ekonomi från företagets och därmed har de säkert egna små lador därhemma så att de kan bärga sig. Valet mellan döden och inkomstbortfall är i mina ögon lätt. Men de som gapar efter mycket tar förstås som vanligt hem potten. Folket tiger still, har alltid gjort. Det är tacksamt för allt gott som myndigheter och näringsliv gör för oss oansenliga. Döden tiger också still på äldreboenden och i hemtjänst. Visste ni att runt en tredjedel av alla som bor på äldreboenden dör varje år? I vanliga fall. I år blir det värre, mycket värre.

Man får vara glad att man är vid liv. Och vi ska ju ändå dö förr eller senare. När man är så gammal kan man ju inte heller gärna sitta i riksdagen. Hur skulle det se ut? Siffrorna talar sitt tydliga språk. Dödssiffrorna och andra siffror, bara vi får se dem i oredigerat skick.

Lennart Gröndal, 76 år

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips