Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Jag tänker mycket på min mammas gamla fastrar när jag skapar"

Annons

- Det finns ju ett uttryck "Less is more" men det gäller inte mig. Hos mig är det massvis med krusiduller, jag jobbar mycket med mönster och dekor, säger keramikern och konstnären Daniel Eriksson som driver krukmakeri Krusidull i Borlänge.

Han har alltid haft eget företag, först som skräddare men sedan november 2007 är Daniel Eriksson krukmakare och designer. I en gammal bruksgård vid Rommehedslägret i Borlänge har han sin skaparverkstad. Han berättar att som liten umgicks han mycket med äldre tanter.
- Jag var mobbad i skolan och de äldre tanterna var de som hade tid och såg mig. Jag minns deras trygga, knubbiga armar och kläder som luktade rosentalk och stekt pannkaka. Jag studerade storögt deras finporslin och broderade kuddar och var väldigt kreativ och hade mycket fantasi redan som barn.
Därför är det inte underligt att Daniel har ett kvinnligt formspråk med bland annat skissade bystiga damer i mamelucker och raffset på vackra vita serviser.
Vill hylla tanten
- Jag vill hylla tanten i städrock, med rullat hår och hudfärgade nylonstrumpor som slitit, vårdat och månat. Kvinnors arbete i hemmet har aldrig värderats högt, ett broderi som tar månader att göra kan man köpa på loppis för 25 spänn. Jag tänker mycket på min mammas gamla fastrar när jag skapar. De var närmare 90 år men superpigga.
Han förklarar att hans passion alltid varit det överdrivna.
- Jag tycker att det är fantastiskt att se en person som är som konst, inte lagom och perfekt, utan att naturen vågat ta i och skapat en fantastisk näsa eller en extraordinär figur.
Daniel har skapandet i blodet. Hans pappa målar, hans mamma är utbildad inom textil och hans syster driver ett surdegsbageri.
- Det är skönt att ha föräldrar som inte tvingat en att gå den väg där det är lättast att få jobb. Att få gå min egen väg har varit jätteviktigt. Jag vill inte formas in i något system. Det är lätt att tappa bort sina drömmar och visioner om man ska anpassa sig. Arbete är en sådan stor del av ens liv, då är det viktigt att ha något man trivs med.
Jobbar i lergodslera
Daniel jobbar i lergodslera och glaserar det mesta i vitt.
- Tekniken är en så kallad "fajans", en teknik för att efterlikna finporslin under 1700-1800-talet.
Han har ett samarbete med formgivaren och kalligrafen Ylva Skarp i Leksand vilka de populära muggarna och talllrikarna med Ylvas formtryck gjort ett stort avtryck bland gemene man.
- Samarbetet med Ylva Skarp har gjort att jag fått mycket draghjälp och nått ut i olika inredningsmagasin.
Daniel har också specialdesignat en servis för inredningsbutiken Koffert i Stockholm.
- Men för mig är det inte viktigt att bli rik och berömd. Jag vill bara att företaget ska få leva vidare och att jag själv får jobba konstnärligt tills den dag jag lämnar in. Att vara konstnär är något man inte slutar att vara bara för att man går i pension.

ANGELICA LINDVALL
076-795 61 78
angelica.lindvall@daladem.se

FAKTA: Daniel Eriksson
Ålder: 35 år
Bor: I Hansgårdarna
Familj: Sambo Jonas Nilsson, 33 år, sex katter
Intressen: Konst, trädgård och mat
Aktuell: Driver krukmakeri Krusidull vid Rommehedslägret i Borlänge