Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jan Ax

Annons

SENDAI/JAPAN
DDs bloggare Jan Ax, ursprungligen från Borlänge, berättar om hur livet går vidare

I Sendai, livet fortsätter. Har tagit en dusch nu. Iskallt eftersom jag saknar varmvatten, men likaså mycket välkommet. Jag kan bo hemma nu när jag har el och vatten men det saknas fortfarande på en del ställen i Sendai. Jag hörde att Japans större städer avstår från el i tre timmar åt gången för att förse Sendai med elektricitet vilket jag är otroligt tacksam för.

Brist på mat

På gatorna är det på morgnarna stora köer där folk väntar på att affärerna ska öppna. Det råder en stor brist på mat fortfarande och maten, den som finns, tar slut väldigt snabbt. Kunderna kan inte ens gå in i affärerna utan får säga vad dom vill ha till en expedit vid entrén. Säger man choklad får man choklad, men man har ingen möjlighet att välja vilken slags choklad man vill ha. Expediten hämtar en chokladkaka, den som finns. När maten helt och hållet har tagit slut stängs affären, vilket tar cirka 40 till 120 minuter.

Folktomma bilar

Bensinen på stationerna är också slut. Folktomma bilar står i kilometers långa köer framför ett tiotal tomma bensinmackar.
Sirener hörs ute ständigt. Sjukhusen och hjälppersonal jobbar för fullt för att hjälpa till efter tsunamin och jordbävningen samt efterskalven.

Viss panik

Har bevittnat sedan tsunamin och jordbävningen bland folk vad jag skulle klassa som viss panik, främst bland utlänningar. Visst kan jag förstå att som utlänning att om man är med om tsunami, jordbävningar, förstörd infrastruktur, vulkanutbrott, matbrist med mera att man blir orolig och vill hem. Dock så visar inte japanerna alls samma oro som utlänningarna även om många är nervösa för efterskalv och radioaktivitet.
Det som är viktigt först och främst är att försöka lugnt och sansat ta reda på så mycket information som möjligt från flera olika källor för att se vad som verkligen händer. Utlänningarna flyr fort men japanerna ler glatt, skriver roliga kommentarer på Facebook och leker med sina barn i parken även i en tid som denna. Satt med en japanska nyss där vi diskuterade problemet med kärnkraftverket i Fukushima och hon verkar ha inställningen att allt kommer att ordna sig. En inställning jag tror många japaner delar.

Valt att stanna

En del är mer oroliga dock och vissa har lämnat prefekturen för att åka till sina vänner och släktingar på andra orter men en klar majoritet har valt att stanna.
Jag tror att metoderna i hur media framställer nyheterna av de senaste händelserna i Japan är en faktor för utlänningarnas panik. De blåser upp allt och det låter som om hela Japan håller på att gå under. Men här där jag befinner mig just nu är inte stämningen alls lika dramatisk.

Volontärer

I förrgår kväll såg min kompis Daniel Andersson på TV att Sendais kommun sökte volontärer för att hjälpa människorna som har drabbats av den senaste tidens katastrofer. Så vi åkte och skrev upposs. Idag blev både jag och Daniel tilldelade japansk-engelsk tolk och muskelgruppen (den senare för folk som kan lyfta bråte och liknande). Vi två blev utskickade tillsammans med en japan till en lågstadieskola för att göra reklam för hur volontärorganisationen kan hjälpa de utsatta.

Hemlösa

På skolan var det i klassrummen och i skolans gympasal fullt med folk som delade ytan med sovsäckar, madrasser och liknande för att de saknade hem till följd av allt som har hänt den senaste tiden. Unga, gamla, familjer, barn. Utspridda över hjälpcenter, skolor, köpcentrum över hela staden. Imorgon så kommer vi att åka tillbaka högkvarteret för att bistå så gott vi kan.

Fokus

Till sist måste jag säga till min familj och vänner att vänligen sluta kontakta mig. Speciellt på min japanska mobil via samtal eller mail. Det är hemskt svårt för mig att försöka lugna er. Jag kan inte prioritera er eftersom jag har tillräckligt att oroa mig för ändå utan att behöva tänka på er. Jag vet att ni är oroliga men jag vet även att ni är trygga hemma i Sverige och att jag måste lägga all min fokus just här, just nu. Ni måste även sluta ge mig nyheter och råd om hur att gå tillväga. Jag följer nyheterna här dygnet runt från massor av olika källor inrikes och utrikes och min information uppdateras snabbare än den ni tar del av. Vet tills vidare att jag är ok och är beredd att vidta åtgärder om det värsta skulle hända.

Jan Ax