Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Janne raggar fiberkunder till snabbare landsbygdsnät

Ska det hända något på landsbygden, så får landsbygdens folk själva ta tag i det.

Så resonerar Janne Kvisth i södra Rudu, som är en av flera engagerade Avestabor – utanför centralorten – som just nu jobbar för att erbjuda fiber till enskilda hushåll. Är de snabbt ute kan de erhålla stora belopp i statliga bidrag för sina investeringarna.

– På den sträcka där jag har knackat dörr, är 90 procent intresserade.

Annons

Visst kommer det att kosta en hel del tusenlappar för varje enskild fastighetsägare, men Janne Kvist menar att det blir ännu dyrare om man inte är med nu från början.
Dessutom får de som går med, en röst i den ekonomisk förening som bildas samtidigt som ska bygga, äga och drifta nätet.
Janne Kvist, som bor i Södra Rudu, söder om älven, tillhör föreningen Bäsinge Landsbygdsfiber.
Han är också engagerad i den paraplyorganisation – Avesta Landsbygdsfiber – som ska hjälpa och stötta det totalt föreningarna som väntas utgöra grunden för fiberläggningen ut till de små byarna i kommunen.
– Ska vi få landsbygdens folk att stanna kvar, och dessutom få nya att flytta hit, är fiber högsta prioritet. De kopparlinjer som Telia en gång försedde oss med för telefonens skull, underhåller de knappt. Och det mobila nätet är sårbart.

Vad föreningarna arbetar för är alltså att själva lägga ner fiberkabel. Med den följer inte bara en mångdubbelt högre hastighet vad gäller datakommunikation. I konceptet erbjuds kunden också teveutbud med 21 kanaler.
– Det handlar alltså om en fast, nedgrävd kabel som inget väder biter på. Dessutom kommer det att höja värdet på fastigheterna. Staten har avsatt 600 miljoner för det här. Är vi snabbt ute – och det är vi – så kan vi mer än halvera kostnaderna för den enskilde kunden och medlemmens investering.
Men det gäller att vara med när tåget går. Och det går nu. De statliga pengarna är fördelade och nu gäller det att stå först i kön. Det går inte heller för föreningen att söka om och få bidrag en andra gång. Därför är det av stor vikt att så många som möjligt erbjuds delägarskap i föreningarna redan nu.

– Chansen kommer alltså inte igen. Men visst finns det dom som säger nej ändå. Men jag har nog 90 procent som säger ja. Då har jag pratat med boende från Färjan till Mestaäng.

Men hur vet vi då att det här är en bra investering och inget som är förlegat om några år?
– När du på bondetiden köpte en ny häst visste du inte att det skulle komma bilar heller. Kommunikation och förbindelser är viktigt i vårt samhälle idag. Det måste gå fort och vara tillgängligt. Inte minst för oss som vill bo kvar på landsbygden.

Går allt som planerat kommer Bäsinges förening att skicka iväg sin ansökan om bidrag till länsstyrelsen om några veckor. I grannföreningen By är man i färd med att kalla till ett stormöte för att informera om föreningen och ge möjlighet att ansluta sig. Folkärnaföreningen är under bildande. Paraplyorganisationen arbetar för att föreningar i övriga kommundelar också ska starta.
– Sedan kanske vi kan börja gräva till sommaren, om alla handlingar är klara då. Vi har som mål att allt ska vara klart 2014.
Då ska alla fiberkunder kunna få 100 megabit dataförbindelse, 21 tevekanaler och den fasta kostnaden för telefon för en summa om 350 kronor per månad. Det är det erbjudande föreningen går ut med.

För att få ner kostnaderna för själva investeringen hoppas föreningen få ideellt arbete och dagsverken utfört av medlemmarna i föreningen.
– Så ska det bli något, så får man göra det själv.








FOTNOT: Janne Kvisth och Fiberföreningarna nås på rudu.12@hotmail.com


”Det handlar alltså om en fast, nedgrävd kabel som inget väder biter på.”
Kerstin
Eriksson
kerstin.eriksson
@daladem.se