Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jens Erikssons SM-silver fixade VM-biljetten

Två medaljer och fyra finalplatser. Ett bra dalafacit på lördagens SM-sprint.
Silver till Jens Eriksson, Dala-Floda, som lyckades ta plats i VM-truppen.
Brons till Anna Haag, Mora, som jagar VM-formen.

Annons


Sprinttävlingarna bjöd på tuffa och långa banor. För långa tyckte en hel del åkare. Även förbundskaptenen Lars Öberg menade att banorna var i längsta laget.
– Det är bra att det är tufft och hårt, men längden här är lite i överkant. Det blir långa åktider, menade Öberg.

Dessa förhållanden var dock ingen nackdel för Jens Eriksson och Anna Haag.
Jens har sin landslagsplats som distansåkare och tack vare lördagens lyckade sprintlopp är nu också VM-biljetten säkrad.
– Jag tycker det har gått bra hela dagen. Det var viktigt att visa bra fart redan i prologen, sa Jens med SM-silvret i hamn.
Förra året blev det några SM-brons, nu ett steg upp för Dala-Flodas stolthet.

För Anna Haag blev torsdagens SM-stafett något av ett trendbrott på en säsong som inte gått som planerat. Då fick vi se en rapp och snabb Anna föra Mora-laget till silver.
Sprinten var ytterligare ett bevis på att det nu går åt rätt håll för Anna.
– Det var ingen nackdel för mig att det var en lång tuff bana. Kändes riktigt kul att få ta en medalj i sprint, sa hon glatt efter sprintfinalen.
Tidigare under säsongen har det varit en hel del motgångar för Anna och det har inneburit många frågor från många personer.
– Frågorna har nästan varit det jobbigaste, men man måste vara trygg i sig själv, veta att man har gjort ett bra jobb och att det kommer att släppa nån gång, förklarade Anna.

IFK Mora hade ytterligare två finalister.
Eva Svensson tog sistaplatsen i damfinalen och har med SM-stafetten och sprinten kanske gjort vinterns bästa insatser.
I herrklassen var världscupåkaren Johan Edin det stora hoppet, i Emil Jönssons frånvaro. Johan åkte bra i prolog, kvartsfinal och semifinal, men i finalen orkade han inte.
Kanske inte så konstigt med den korta vila som blev mellan semin och finalen.
– Jag hade inte hunnit få ner pulsen. Det var bara tio minuters vila från andra semin. Det var för kort, sa en besviken Johan.
De tre medaljörerna åkte alla i första semifinalen. Man kan konstatera att tidsschemat var lite för tight. Lite mer vila skulle åkarna i andra semifinalen haft.

Johan Trygg