Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan kulturen vara opolitisk?

Kan kulturen vara opolitisk? När Ohlininstitutet ställde frågan till en panel bestående av tre liberala opinionsbildare och DD:s Ulf Lundén blev svaret ett samstämmigt nej.

Annons

Men där slutade enigheten. Samtalet utvecklade sig till en polemisk, om än vänskaplig, debatt om olika ideologiers syn på relationen mellan information och opinion.
Bland de breda folklagren är Ohlininstitutet förmodligen relativt okänt. Bland eliten av liberala opinionsbildare är det däremot något av en institution. I tjugo år har institutet varit en aktad arena för liberal debatt om tidningar och ideologi, samt som en mötesplats mediechefer och folkpartistiska politiker.

Årets upplaga av Ohlininstitutets opinionsbildningskonferens hade temat kulturjournalistik, och en av de frågor som avhandlades var huruvida kulturen någonsin kan vara opolitisk.
– Nej, möjligen opålitlig, svarade DD:s Ulf Lundén.
Expressens kulturchef Karin Olsson höll med, men poängterade att det inom ramen för kulturbegreppet finns genrer med olika grader av politisering.
– Det beror på hur man ser det politiska, den kan vara mer kulturkonservativ i bemärkelsen att den koncentrerar sig på estetik snarare än dagliga frågor.

– Nej, den kan inte vara opolitisk, men politik är inte alls samma sak som partipolitik eller höger/vänster, sade Upsala Nya Tidnings politiska chefredaktör Håkan Holmberg. Kultursidorna ska värna kulturens frihet, nu för tiden har vi ju Sverigedemokrater som är emot att kulturen ska vara fri. Kultursidor ska bära hela tidningens grundläggande frågor. Man kan säga att på en liberal tidning blir detta ett uttryck för en liberal hållning, på en socialistisk tidning blir det ett uttryck för en socialistisk hållning.
DN:s Maciej Zaremba nöjde sig med att citera en hädangången författare av oklar politisk färg.
– Jag hoppas att det var Oscar Wilde, men det kan ha varit Ezra Pound, som sade: ”All politisk konst är dålig, all bra konst är politisk.”

Om enigheten var stor kring kulturens politiska natur gick meningarna isär rörande hur tidningar av olika färg har valt att hantera detta.
– På Aftonbladets kultursidor ser man sällan eller aldrig en text utan vänsterhållning, sade Karin Ohlsson. På Expressens kan man vara både höger eller vänster, vi har en lång tradition av öppenhet.
DN:s Maciej Zaremba knöt an denna uppfattning till vad han menade var en grundläggande skillnad mellan två ideologier, och mellan de tidningar som bekänt och bekänner sig till dessa.

– Jag tror inte att det är en tillfällighet att den socialdemokratiska pressen är utkonkurrerad. Jag tror inte att det har med ekonomiska skäl att göra utan med att den inte är liberal. Styrkan i liberalismen är pluralism för pluralismens egen skull. I Sverige har socialdemokratiska tidningar traditionellt uppfattats som en plattform för att föra ut sin egen politik, det har lett till att man på morgonen får en tidning som bekräftar ens egen världsbild. Det är helt okej, om det är det man vill ha, men jag vill ha något som ger mig tuggmotstånd.
Ulf Lundén höll inte med.

– Vi har ju ett läge i Sverige där åtta av tio tidningar är liberala. Skribenter knackar på min dörr oavbrutet, vi har inte alla de fora som ni så vackert talar om.
DD:s kulturredaktör menade också att den mångfald Zaremba hyllade liberala medier för är en chimär, en illusion som skapas genom att plocka in en enstaka avvikande uppfattning.

– Göran Greider åker omkring som ett enmansuniversitet i det här landet. Det är alltid samma sak i tv-sofforna, det är Greider mot resten. Jag tror på behovet av en daglig närvaro av en radikal röst. Vi har halvt på skämt, halvt på allvar, diskuterat riksutgivning.
Om planerna någonsin skulle sättas i verket skulle dock namnet bli ett problem, menade Ulf Lundén.
– Vi heter Dala-Demokraten eftersom vi täcker Dalarna, men om vi ska täcka hela landet kan vi ju inte byta till Sverige-Demokraten.


Ivar Andersen



Ohlininstitutet

Grundades 1993 under högtidliga former på Handelshögskolan i Stockholm sedan Expressens dåvarande chefredaktör Olle Wästberg samlat liberala journalister och opinionsbildare. Sedan dess hålls årliga Ohlinföreläsningar.

Startkapitalet kom från Anne Wibble, då folkpartistisk finansminister, som önskat sig en minnesstiftelse över sin far – Bertil Ohlin – i 50-årspresent.

Bertil Ohlin var folkpartistisk partiledare och belönades 1977 med Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.