Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Killzone: Mercenary

Annons

Trots Playstation Vita:s kraftiga innanmäte och grymma speltitlar som finns att tillgå känns det som att något har saknats. Den luckan fylls nu med konsolens hittills bästa actionupplevelse, Killzone: Mercenary

 

Killzone: Mercenary är Sonys stora höstsatsning, som ska få det portabla spelandet att kännas som en påkostad stationär upplevelse. Och som de lyckas.

 

Som legoknekten Arran Danner jobbar du för den som betalar bäst, i det här fallet ISA och Helghast. Denna krigshistoria börjar bra, blir sämre mot mitten för att sedan avslutas riktigt starkt genom nio långa uppdrag.

 

Få spelutvecklare idag är lika duktiga tekniska hantverkare som Guerilla Games, framför allt när det kommer till det grafiska. Nu är det förvisso systerstudion i Cambridge som har fått uppdraget att göra detta portabla Killzone: Mercenary, men det märks milslång väg att grafikmotorn här är densamma som den vi hittar i visuellt läckra Killzone 3.

 

Detaljrikedomen i allt, från ljuseffekterna som landar på den regnblöta asfalten till de silkeslena animationerna, är en fröjd att se. Killzone: Mercenary kan utan problem jämföras med annat ögongodis som vi kan spela till Playstation 3 och Xbox 360. Den enda egentliga bristen ligger i ansiktsanimationerna som känns undermåliga, men när de flesta karaktärer ändå bär hjälm är det ett problem som sällan märks. Annars är det inget snack om saken – detta är tveklöst det tekniskt sett mest imponerande och avancerade portabla spelet någonsin.

 

Ljudeffekterna och framför allt den mäktiga musiken levererar i Killzone: Mercenary. Däremot är nästan hela röstskådespelarensemblen underkänd och de hade nog behövt göra om några av inspelningstagningarna, då replikerna framförs utan någon som helst inlevelse.

 

Ett annat problem är min karaktärs vapen och armar som tar alldeles för stor plats på skärmen. Det bristande synfältet gör mig till en sämre soldat och resulterar i att jag inte alltid har kontroll över situationerna jag hamnar i. Detta visar sig som mest när Danner ska ladda sitt vapen, en funktion jag ofta använder mig av och som gör att jag några gånger råkar gå rakt in i fiendernas skottfält.

 

Förutom dessa små petitesser går det som smort att styra min legosoldat. Med de dubbla spakarna kontrollerar jag Danner precis som jag önskar. Tyngden i vapnen och rörelserna känns perfekt avvägda, en aspekt som Killzone: Mercenary har ärvt från sina äldre syskon.

 

Något som är nytt för serien är de återkommande tidsbaserade hackningspusslen. Till en början var jag skeptisk till den strikta tidsbegränsningen, men ju mer jag övade desto mer uppskattade jag de sköna inslagen och avbrotten.

 

En annan nyhet är närstriderna, vilka fungerar som en slags quick time-event. Kommer du nära någon kan du trycka på triangelknappen för att aktivera en slowmotion-sekvens, som får Danner att hugga fienden utan att skapa varken oljud eller oreda. När sekvensen startas måste du snabbt flytta över ett finger från knapparna till touchskärmen, och där göra drag åt det håll som skärmen visar. För några kan detta säkerligen skapa mer inlevelse i striderna, men jag hade utan tvekan föredragit en snabbare och mindre otymplig lösning där det räckte med ett enkelt knapptryck.

 

Förutom skjutvapnen och granaterna finns ett "van guard"-system som låter dig skräddarsy Danner efter din önskade spelstil. Osynlighetsfunktionen är min solklara favorit, och att kunna använda denna på ett sparsmakat sätt lyfter helt klart spelet en extra nivå.

 

Fiendernas artificiella intelligens är dessvärre långt ifrån klanderfri, men inte heller trasig. Oftast ser motståndarna mig inte om jag spelar mina kort rätt, det vill säga gömmer mig bakom något lagom stort föremål. Dock uppstår det situationer där jag blir upptäckt när jag rimligtvis inte borde bli det.

 

I det stora hela känns det som att Guerilla Cambridge hade kunnat göra ännu lite mer för att göra Killzone: Mercenary till ett bättre spel. Bland annat mötte jag en fiende som bad om att få bli skonad i utbyte mot viktig information. Jag fick inget annat alternativ än att bryta nacken på honom, ett inte lika intressant val.

 

Som jag tidigare nämnde är spelet och banornas uppbyggnad som allra bäst mot slutet. Tyvärr bjuder inte spelet på några wow-upplevelser alls, utan för det mesta hittar du samma gamla A1-modell som de flesta actionspel idag använder sig av. Synd att ambitionerna från Cambridge Guerilla inte kunde vara högre än så.

 

Avslutningsvis är dock Killzone: Mercenary ett riktigt välgjort och innehållsrikt förstapersonsactionspel som är perfekt för den som söker efter något episkt till Playstation Vita. Av okänd anledning kommer jag inte in på flerspelarlägets servrar och kan därför inte recensera det, men att få byta ut alla fiender mot mänskliga motståndare lovar verkligen gott när förutsättningarna är såhär goda.

 

8/10

Felipe Madrid

Format: Playstation Vita
Genre: Action
Antal spelare: 1-8