Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konfliktfyllda bär

Den svenska bärplockningssäsongen är i gång, med återkommande problem.
Bärplockningen i våra skogar handlar både om arbetsvillkor och om allemansrättens gränser.
I skogarna i Smedjebackens kommun har ett gäng på närmare 15 bärplockare från Bulgarien slagit upp sitt tält­läger.

Annons

Språkförbistringen är påtaglig, men tidningen lyckas ändå komma fram till att de har uppehållit sig på platsen i elva dagar och att de har planer på att stanna här fram till september.
Frågorna om varför de har kommit just till den här platsen och hur förblir obesvarade.

Tidningen har tidigare skrivit om det program som livsmedelsföretagen har kommit överens om i år och som ska gälla för alla aktörer inom bärbranschen. Det innebär att noggrant dokumentera arbetsförhållandena för bärplockarna. De skärpta riktlinjerna garanteras dock enbart för bärplockare från länder utanför EU. EU-medborgare omfattas nämligen av den fria rörligheten inom EU och behöver inte något arbetstillstånd för att arbeta i Sverige.
Över 6 000 personer från länder utanför EU har sökt arbetstillstånd för att få komma till Sverige och plocka bär i år. Hur många som kommer hit från andra EU-länder är det ingen som vet.

I spåren av denna storskalighet följer återkommande problem. Det ena gäller villkoren för de bärplockare som lockas hit till landet och de villkor de lever under. Det andra gäller allemansrätten och hur naturvärden och markägare påverkas av framfarten i skogarna.
– Allemansrätten finns ju där som en lag som bygger på rättigheter och skyldigheter. Du har tillåtelse att stanna på en och samma plats i en dag, men i fallet med det här lägret, så har de stannat där betydligt längre.
– Problemet är att de skräpar ner, och det problemet är återkommande varje år. Vi ser inte heller hur det ser ut, förrän de lämnat platsen.

Det säger Charlotte Brodén, informationschef på Stora Enso skog, som förvaltar den mark som de bulgariska bärplockarna har slagit läger på.
Charlotte Brodén anser att de som använder bären är de som borde ta större ansvar för att deras bärplockare följer reglerna. Detta eftersom bären faktiskt hamnar och säljs någonstans till slut och att de borde ha bättre koll på var de kommer ifrån.

Om du ska avhysa bärplockare från privat mark, måste du ta hjälp av Kronofogden. Något som uppskattningsvis kostar 600 kronor per person. Jan Tholerus (C) sitter i kommunfullmäktige i Smedjebacken kommun. Han tycker att det här är helt uppåt väggarna.
– Det är ett samhällsproblem. I befolkade områden hade ordningslagen gällt för att kunna avhysa folk. På landsbygden ska markägarna till och med behöva betala för att göra det. Det är helt orimligt, säger Jan Tholerus.
Han fortsätter:
– Ordningslagen borde gälla så fort den här typen av läger dyker upp. Det handlar ju om kommersiella företag med bärplockare som utnyttjar markägare.

Andreas Irebring/DT