Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Konfliktpunkten brytpunkten

Det är anmärkningsvärt att frågan om ändrad brytpunkt för statlig inkomstskatt blivit en så central politisk fråga. Den har utvecklats till en tv-nyhetsserie. Först var det regeringens budget som lades och innehöll bland annat höjd brytpunkt, från 36 150 kr per månad till 37 400 kr, som minskar statens inkomster med tre miljarder kr och inte ger några nya jobb.

Annons

Sedan var det Sverigedemokraterna, SD, som stöder regeringens femte jobbskatteavdrag, som gör att statens intäktssida går miste om 12 miljarder kr. Men SD var emot ändrade brytpunkten, en linje även Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har.

Därefter har det varit uppdelningar av förslagen och omröstning i riksdagen där frånvaro av tre ledamöter från S samt V gjorde att regeringens budget, med ändrad brytpunkt, oväntat vann omröstningen.
Och nu är det åter behandling i riksdagen av frågan och omröstning som står för dörren. En omröstning som riksdagens talman, Per Westerberg (M) kan stoppa (i teorin), vilket skulle gynna regeringen.

Och så beskyller regering och opposition varandra för att agera på sätt som inte är rimliga beroende på hur budgetordningen ska tolkas. Regeringen driver att budgeten inte ska delas upp på det sätt som är på väg att ske. Och de rödgröna partierna driver att eftersom det är fråga om en förstärkning av budgeten, på tre miljarder kr, och inte påverkar antalet jobb är det möjligt att agera på detta sätt.
Borttagandet av förmögenhetsskatten för drygt fem år sedan minskade statens intäkter med fem miljarder kr (per år). Den sänkta restaurangmomsen minskar statens intäkter med drygt fem miljarder kr. Och den sänkta bolagsskatten minskar statens intäkter med minst åtta miljarder kr.

Brytpunktens nivå handlar alltså om mindre belopp än mycket annat som beslutats de senaste åren vad gäller skatter. Och alliansregeringens företrädare pratar om att den statliga skatten omfattar nästan dubbelt så många jämfört med de 15 procent av löntagarna det var då skattereformen genomfördes för drygt 20 år sedan. Men då ska man veta att många av dessa höginkomsttagare är samma personer som gynnats av borttagen förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och andra skattesänkningar alliansregeringen genomfört.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se