Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kraven på en kongress

Annons




Kraven kommer dock inte bara inifrån det socialdemokratiska partiet, utan även utifrån.
Malin Ullgren uppmärksammade i går i Dagens Nyheter de många högerliberala opinionsbildarnas önskemål om vad som bör bli S-kongressens beslut. Vanligen vill de att S lägger politiken mer åt höger.

På ett sätt
är det märkligt. Om man vore opinionsbildare i liberala lägret och trodde på sin politiks förträfflighet, även i att vinna väljare, borde man argumentera för att S borde lägga sin politik långt åt vänster, exempelvis med vinstförbud i välfärden.
Socialdemokratiska opinionsbildare är inte lika intresserade av att ge exempelvis Folkpartiet råd då partiet har landsmöte. Folkpartiet vill till exempel ta bort värnskatten, så att de som har goda inkomster får mycket i sänkt inkomstskatt.

Personligen
tycker jag att det vore dåligt. Jag tycker att de som tjänar bra kan betala värnskatten så att de viktiga verksamheterna i den offentliga sektorn får resurser. Ofta är det de som tjänar mycket som använder mycket av det gemensamma, exempelvis Trafikverkets vägar.
Men Folkpartiet kan gott kämpa för att de högavlönande ska få rejält sänkt inkomstskatt. Det är en passande politik för det partiet. Om det är väljarvinnande är oklart, men Folkpartiet kan ju hoppas på det.
När S-kongressen öppnades i går ställde partiledaren Stefan Löfven ett krav på sig och partiet. Det är att Sverige fram till 2020 ska öka antalet sysselsatta personer så att Sverige får lägst arbetslöshet i EU. Om det ska lyckas måste arbetslösheten minska från dagens 8,2 procent till 4,7.

Det är ett högt
ställt mål. Det kan vara bra att ställa sådana, för att ange en riktning för, i detta fall, S-politiken om den blir regeringspolitik efter valet.
Men likt i tidigare uttalanden om att sätta jobben främst, att prioritera jobbpolitiken och liknande, anger inte S hur det ska ske.
Stora behov finns att fylla i den offentliga sektorn, särskilt inom äldreomsorgen. Ropen om kris där är nu högljudda. Få unga vill gå de gymnasieprogram som leder till jobb i äldreomsorgen. Motståndet mot delade turer är stort. Och i omsorgen är personalen sliten till följd av hög arbetsbelastning.

Att fler händer
och fötter behövs i äldreomsorgen är uppenbart. Men då måste den tillföras resurser. Kommunerna har inga. Mer pengar måste komma från staten. Men där vill S inte höja nästan några skatter.
Höjd restaurangmoms och några procentenheter högre bolagsskatt är två av få höjda skatter som S föreslår. Så var ska resurserna tas till fler jobb i den omsorgssektor där fler personer behövs?
En annan väg för fler jobb vore att göra det billigare att anställa särskilt unga personer. Men sådant kostar också, om inte annat i form av lägre skatteintäkter.
Hur så många jobb som ett par hundra tusen på sex år ska åstadkommas är oklart. Men visst, det är ett bra mål som stärker S som det främsta partiet för fler jobb.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se