Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika Barbro Engman: Stöd ges om man faller på livets stig

Krönika: Social och ekonomisk trygghet

Det är viktigt med trygghet. Det är så viktigt att det till och med har fått en egen paragraf i grundlagen.

I regeringsformen 1 kap §2 slås det fast att ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.

Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.”

Förutom att vi ska ha en grundläggande trygghet ska vi kunna vackla till på livets stig eller till och med falla och ändå tas emot av det samhälle som garanterat oss trygghet.

Trots de uppfodrande skrivningarna i grundlagen så är det lite si och så med rätten till arbete, bostad, utbildning och förutsättningarna för en god hälsa är olika för olika människor.

För att ändra på grundlagen krävs det två riksdagsval så det är strängeligen förbjudet att göra några smygändringar av texten.

Nu vill man ju inte framstå som en dysterkvist. Men det känns som att man kanske inte ändrat på skrivningarna men de har absolut tonats ner, bleknat och fallit i glömska.

Det blir exempelvis allt svårare att få tag i en bostad utom för den som kan hosta upp någon eller några miljoner. Hemlösheten ökar, det som byggs är för dyrt, barn vräks och hyresgäster renoveras bort från sina bostäder.

Det stämmer ju lite dåligt med samhällets löfte om att trygga rätten till bostad.

Rätten till arbete är ju lite mer svårtolkad, någon sådan finns inte. Men man har ju också rätt till utbildning så man ska i vart fall kunna vara rustad att söka ett jobb.

Men om man får ett jobb så är det ju inte säkert att man kan känna sig trygg för det. För att förhindra att människor känner sig alltför trygga så har vi fått alltfler osäkra anställningar.

En landsomfattande studiecirkel om regeringsformens innebörd och hur den bör tolkas vore väl en bra grej att lansera inför nästa val

När Coronaviruset dök upp så blev det tydligt hur viktigt det är med ekonomisk trygghet. Men när viruset viker hädan så ska tryggheten gå samma väg.

Någon a-kassa värt namnet ska vi inte ha, det anser i alla fall Moderaterna, som tycker att trygghet är farligt för det får människor att vilja lägga sig på sofflocket.

Det märkliga är att det inte redan är platsbrist på sofflocket. Där borde ju alla som har en ekonomisk trygghet av stora mått redan ha slagit sig ner.

De goda förutsättningarna för hälsa är också på upphällningen, i alla fall om det ska vara lika för alla. Nu vill jag inte skriva något mer. Man måste ju hålla humöret uppe.

Men en landsomfattande studiecirkel om regeringsformens innebörd och hur den bör tolkas vore väl en bra grej att lansera inför nästa val.

Barbro Engman

Samhällsdebattör med inriktning på bland annat bostadsfrågor.