Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika Lennart Götesson: Billigt att bo kvar i villa

Krönika: Boende och ekonomi

"Det måste byggas fler hyreslägenheter så att de som bor i stora villor säljer till barnfamiljer och flyttar.” Det budskapet kommer då och då.

För någon vecka sedan var det SVT Dalarna som hördes och där påpekades också helt rätt att unga har svårt att komma in på bostadsmarknaden. När det gäller dem som är nya på marknaden är priserna avgörande.

Bostäder är dyra att köpa eller hyra för många unga. När det gäller äldre som redan är inne på marknaden är pengar inte riktigt samma bekymmer.

När det gäller par som bor i stor villa är det nog inte så enkelt, som många tycks tro. Det är inte bara att bygga några hyreshus av standardmodell. För en del passar det, men andra vill ha lite mer.

I Säter byggs nu två hyreshus, som från början var tänkta att bli några våningar högre. När det så inte blev åtta våningar, så var en del inte längre intresserade. Fick man inte komma högt upp, så behöll man hellre villan.

Hyresnivåerna på lägenheter med den standard, som många efterfrågar efter att ha blivit ”bortskämda” i villan är också mycket höga.

När man ser att man måste betala 10 000 till 15 000 kronor för en lägenhet inklusive en carport, så drar man sig i det längsta och bor kvar i den villa där man per månad inte betalar mer än 5 000 till 6 000 kronor för allt, kanske ännu mindre.

Där har man också garage och en privat tomt att vistas på. Det går också att få hjälp med snöskottning och hemtjänst i villan och behöver något fixas så finns pengarna man inte lagt på hyran. Gräsklippningen sköter en robot.

Den som säljer ett hus ska också betala skatt. Skatten, har det konstaterats, är en stoppkloss på bostadsmarknaden. Reavinstskatten slår till när någon gör en vinst på husförsäljningen.

Vinster går nog att göra i större städer, där priserna är höga och du kan köpa hus och sälja med vinst inom några år. På mindre orter blir det ingen vinst att tala om.

Inflationen äter upp den så kallade vinsten och det med råge. Den som för 500 000 kronor byggde ett hus 1980 och får 1 500 000 kronor vid försäljningen gör snarare en förlust om man ser till inflationen. Vinsten ligger då i att det under ett antal år har varit ett billigt boende.

Vi har i dag ett antal villaägare födda på 1940-talet och 1950-talet, som vant sig vid en viss standardnivå och som ofta söker något lite annorlunda när man letar lägenhet.

Ofta blir då bostadsrätter intressantare än hyresrätter och nyuppförda bostadsrättshus tycks också ofta bli lite mer exklusiva än hyresrätter. Det gäller då inte minst i Stockholm där bostadsrätter byggdes för att säljas för mycket höga priser, vilket med rätta har kritiserats.

I Dalarna kan man inte gå lika långt om man vill hitta köpare, men lite mer exklusivt än en standardhyrestrea eller fyra vill många ha. Det som önskas är till exempel lägenheter med två toaletter och stora inglasade balkonger.

Takvåningar och terrasslägenheter kan vara andra önskemål liksom inbyggd vinkyl eller bastu. Då kan man råka ut för nästa problem. Det tar tid innan det byggs därför att planarbetet släpar efter.

Säter får åter bli exempel. Vid ett möte 11 oktober 2018 presenterades planer på att bygga ett antal bostadsrätter.

Planerna hade tidigare gått att läsa om i massmedia. Intresset vid presentationen var stort. Den 26 november 2019 hölls ett nytt informationsmöte och listan över intresserade fylldes på, så att alla planerade lägenheter kunde fyllas mer än två gånger.

Den 18 december kunde många intresserade också se på en motsvarande lägenhet i Borlänge. 2018 hade alltså ett företag fått förhands på ett stycke mark för att kunna bygga bostadsrätter.

Då trodde nog de flesta att det skulle ske snabbt, men någon detaljplan fanns inte färdig och den är ännu inte färdig. Det sker när många står i bostadskö, när många söker hus, när kommunen hoppas växa genom att folk flyttar in.

Inte heller byggs de riktigt attraktiva hyresrätterna som skulle kunna locka en del. Så vi som har våra hus där vi bor två och två får bo kvar där vi bor.

I sommar sägs det att det ska ske samråd om detaljplanen och hur lång tid det sedan kommer att ta innan allt är klart och bygget kan starta vet väl ingen.

Där är ett problem i, skulle jag tro, många kommuner. Man har inte gjort hemläxan till den dag förhöret kommer eller med andra ord, man har inte detaljplanerna klara när det blir efterfrågan, för det har ju inte varit någon idé att göra några planer när det inte har varit någon efterfrågan.

Inte heller byggs de riktigt attraktiva hyresrätterna som skulle kunna locka en del. Så vi som har våra hus där vi bor två och två får bo kvar där vi bor.

Några hinner säkert också uppnå tillståndet där det behövs särskilt boende istället för att de under något år kunnat njuta av att bo i en bekymmersfri lägenhet.

Lennart Götesson

Krönikör i samhällsfrågor och bland annat frågor om Grekland.