Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Lennart Götesson: Bostadsbyggen som försvåras

Krönika: Bostadsbrist

Annons

Det råder bostadsbrist i många kommuner och det behöver byggas bostäder snabbt. Ett vanligt återkommande problem vid byggande är att något i processen överklagas.

Men samtidigt är det mycket få som får gehör för sin överklagan och många gånger verkar överklaganden göras bara för överklagandets egen skull och utan att den klagande har en saklig grund.

Det talas nu mycket om att man måste förenkla regelverket så att man snabbare kan få igång ett bygge. Men även om regelverk förenklas och kommunens handläggning snabbas på så återstår problemet med överklaganden.

Överklaganden tar tid. Man räknar med att varje instans som ett överklagande ska igenom fördröjer bygget med ett halvt år.

Ett sätt, som förts fram, för att minska antalet överklaganden och få bukt med de överklaganden som görs bara för att man kan överklaga vore att införa avgifter. Avgiften skulle då den som överklagat få tillbaka om överklagandet går igenom.

Den som har saklig grund för sitt överklagande skulle då inte förlora några pengar, men den som inte får gehör för sitt överklagande skulle förlora pengarna.

Mot detta kan invändas att det är en laglig rättighet att överklaga kommunala beslut och att människor med små inkomster inte skulle ha råd. Det skulle då inte bli likhet inför lagen.

I Sverige överklagades 22 procent av alla detaljplaner 2015. Och både när det gäller detaljplaner och bygglov kan överklaganden göras i flera instanser. I Göteborg överklagades 2015 två av tre bygglov. Nästan ingen fick rätt.

Riksdagen fattade 2016 ett beslut som innebar en ändring vad gäller instanskedjan för att överklaga kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan.

Från första juni 2016 finns tre instanser för överklaganden: Mark- och miljödomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen. Tidigare skulle ett överklagande först skickas till Länsstyrelsen.

Det talas om ett okynnesöverklagande, som ibland görs av människor som helt enkelt brukar kallas för rättshaverister. Den som överklagar förlorar inget.

Symptomatiskt så verkar också många överklaganden göras av människor i mer välbeställda områden. Man vill inte ha en utsikt försämrad eller man vill inte ha dit nya grannar eller grannar av ett visst slag.

Men den som vill bygga kan förlora mycket pengar och den som väntar på ett hus eller en lägenhet kan också vara förlorare. Den som okynnesöverklagat riskerar ingenting. Lagen ger inte utrymme för skadestånd.

Symptomatiskt så verkar också många överklaganden göras av människor i mer välbeställda områden. Man vill inte ha en utsikt försämrad eller man vill inte ha dit nya grannar eller grannar av ett visst slag.

Men något behöver onekligen göras för att minska antalet överklaganden som inte leder till annat än förseningar.

Lennart Götesson

ledare@daladem.se

Annons