Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika Lennart Götesson: Det gamla maktpartiet vann

Krönika: Valet i Grekland

Annons

Det har gått ett antal dagar sedan det var val i Grekland söndag 7 juli. Väljarna gav det gamla maktpartiet Ny Demokrati en ny chans att styra Grekland.

Valet blev, genom det grekiska valsystemet, som ger det största partiet 50 mandat extra, en framgång för partiet som med nuvarande namn dök upp 1975, då med Konstantinos Karamanlis som partiledare.

Partiet fick 158 platser av de 300 som stod på spel. Nu ska vallöftena infrias. Det lär inte bli så lätt om också budgetmålet ska hållas.

Eurogruppen har redan utfärdat en varning till Grekland att inte avvika från de budgetmål man avtalat om.

Det var eurogruppens ordförande Mario Centeno och ekonomikomissionär Pierre Moscovici som utfärdade varningen efter eurogruppens möte 8 juli. Med på presskonferensen var också ESM-chefen Klaus Regling, som sade att många av de vallöften som getts skulle skada Greklands tillväxt.

Avgörande är dock vilken politik regeringen nu stakar ut. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis har lovat nya jobb och höjda löner, samt att sänka en del skatter. Hur allt detta ska gå till återstår att se.

Ekonomin har visserligen repat sig, men är det långt kvar innan den är bra. Arbetslösheten ligger på drygt 18 procent. Arbetsgivare lär inte vara intresserade av att höja lönerna och då är tvång enda lösningen, alltså lagstadgad minimilön.

2018 slöts ett avtal med landets långivare och detta avtal säger att Grekland ska ha ett budgetöverskott på 3,5 procent fram till 2022 och därefter 2 procent fram till 2060.

Hur Mitsotakis ska kunna klara detta med skattesänkningar återstår att se, men troligen är det den vanliga borgerliga tron på att lägre skatter sätter fart på allt, som ligger bakom löftena.

Grekland har lämnats att klara sig själv, men ekonomin visar inte tecken på någon stor återhämtning. Det har varit åtta år med åtstramningar. Ekonomin har krympt med 25 procent och statsskulden har ökat.

Egentligen kan man säga att de räddningspaket Grekland fick, genom EU, ECB och IMF, har fyllt sin tänkta, men inte av folket önskade, funktion.

Offentliga tillgångar har sålts ut och hamnat i privata händer, men också andra staters händer. Grekiska arbetare har genom neddragningar, försämringar av arbetsvillkor och lönesänkningar fått betala för att rädda bankernas intressen.

Grekland räddades men det skedde på ensidiga villkor. Förutom att ta in pengar så att budgetmålet ska klaras behöver Grekland pengar till mycket annat.

Sjukhusen behöver rustas upp efter att ha fått stå tillbaka under krisåren. Det behövs också pengar till myggbekämpning för att hindra att sjukdomar som sprids av myggor.

Det är till exempel malaria och West Nile (Nilfeber). Får dessa sjukdomar fäste i landet kan det bli förödande för den inkomstbringande turismen.

Valvinnaren Ny Demokrati (ND) är ett parti som har stor skuld till den ekonomiska krisen.

Valvinnaren Ny Demokrati (ND) är ett parti som har stor skuld till den ekonomiska krisen. Men när krisen var ett faktum och offentliggjordes så var det budbäraren, socialdemokratiska PASOK, som vunnit regeringsmakten och fick betala.

Nu är PASOK i princip utplånat och en del av KINEL, som nu fick cirka 8 procent.

ND samlade nästan 40 procent. Lite förvånande är att nazistanstrukna Gyllene Gryning inte klarade treprocentsspärren.

Det högernationalistiska Oberoende greker, klarade inte heller spärren. Det nya partiet Grekisk lösning, också det högernationalistiskt, klarade dock spärren, liksom kommunistiska KKE.

När det gäller Gyllene Gryning så har man säkert tappat väljare genom mordet på rapparen Pavlos Fyssas, samt den efterföljande och ännu inte avklarade rättegången. Partisympatisörer har bytt till det mindre belastade Grekisk lösning.

Syriza kunde under tiden vid makten inte hålla vad man lovat, att stå emot trojkans krav. Partiet har också förlorat på att låta den forna Jugoslaviska republiken Makedonien få kalla sig Nordmakedonien. Det har retat många som anser att namnet Makedonien inte ska finnas i grannlandets namn. Det har man fått betala för.

Men Syriza och Alexis Tsipras är inte borta ur grekisk politik. Drygt 31 procent av väljarna gav partiet sina röster, en förbättring jämfört med EU-valet.

Lennart Götesson

ledare@daladem.se