Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika Lennart Götesson: Nu är det 100 år sedan som grekiska skådespelerskan Melina Mercouri föddes

Krönika: Grekland och Melina Mercouri

I år skulle Melina Mercouri fyllt 100 år. Hon föddes i Athen som Maria Amalia den 18 oktober 1920 och avled i lungcancer 6 mars 1994. På 1960-talet blev hon internationellt känd som skådespelerska och sångerska.

När militärjuntan sedan tog makten i Grekland den 21 april 1967 befann sig Melina Mercouri utomlands och då kom ett politiskt uppvaknande och hon började kämpa mot juntan och för ett fritt demokratiskt Grekland. Ja, helt släppte hon inte skådespelandet, utan delade sin tid mellan scenen och politiken.

Den politiska karriären ledde till att hon blev invald i parlamentet 1977 och 1981 blev hon kulturminister, en post som hon hade i åtta år. När hennes parti Pasok förlorat makten spelade hon teater samtidigt som hon satt i parlamentet. 1993 kom Pasok tillbaka och hon blev åter kulturminister, tills hon dog 1994.

Positionen som kulturminister använde hon bland annat till att instifta det som kallas Europeisk kulturhuvudstad samt att kämpa för de marmorskulpturer som Lord Elgin (brittisk diplomat, född 1766 död 1841) plockat bort från Parthenon skulle föras tillbaka.

Än är friserna kvar i London där British Museum i London envist behåller det rov som Elgin gjorde. I Acropolismuseet i Athen finns det luckor där dessa delar av marmorfrisen ska kunna sättas in.

Melina Mercouri försatte aldrig ett tillfälle när det gällde att tala om marmorfriserna, hon talade om vad hon ansåg för de europeiska politiker hon mötte. Över hela världen, även i Storbritannien, finns nu Parthenon-kommittéer som jobbar för att friserna ska tillbaka.

Melina Mercouri växte upp i en framstående familj och en väg in i politiken hade lätt varit möjlig med de kontakter som familjen hade. Hon valde dock inte den politiska banan, vilket hade varit naturligt med en far som varit minister och en farfar som varit borgmästare i Athen.

Teatern var hennes passion och hon blev en av Greklands mest hyllade skådespelare. Det blev också filmroller där ”Aldrig på en söndag”, som kom 1960. blev ett genombrott.

Det stora genombrottet kom med ”Topkapi” 1964. Sin sista film gjorde hon 1977. Hon gjorde också skivinspelningar där ledmotivet till ”Aldrig på en söndag” kanske är den mest kända sången. Många teaterroller hann hon med, bland annat 1944 som Elektra i Eugene O’ Neills pjäs ”Klaga månde Elektra”.

Genombrottet på teatern kom med rollen som Blanche Dubois i Tennessee Williams ”Linje Lusta” 1949. Melina Mercuori jobbade också som skådespelare i Paris i början av 1950-talet.

I Grekland är Melina Mercouri inte glömd. I Athen finns Melina Mercouri foundation, som bland annat driver ett museum. Där finns också Melina Café, där bilder i mängder påminner om henne.

Melina Mercouri och Olof Palme går bredvid varandra i Första maj-tåget i Stockholm 1968. Det lär då ha varit 40 000 personer som följde med för att uttrycka sin solidaritet med Grekland.

En bild som finns på båda ställena är en där Melina Mercouri och Olof Palme går bredvid varandra i Första maj-tåget i Stockholm 1968. Det lär då ha varit 40 000 personer som följde med för att uttrycka sin solidaritet med Grekland.

När juntan tog makten i Grekland så ville inte Melina Mercouri spela med, vilket en del andra kulturpersonligheter gjorde. Juntan hämnades genom att ta ifrån henne det grekiska medborgarskapet.

Den som vill veta mer om Melina Mercouris historia kan hitta den i hennes bok Född Grek, som kom på svenska 1971. Där berättar hon om sitt liv fram tills dess.

Lennart Götesson

Krönikör i samhällsfrågor och bland annat om Grekland.