Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika Peter Hultqvist: Banker bidrar till försvar

Krönika: Bankskatten och försvaret

Annons

För några veckor sedan presenterades regeringens förslag till bankskatt. Den förväntas ge staten ytterligare fem miljarder kronor år 2022.

Att regeringen kunde komma överens med Centerpartiet och Liberalerna om bankskatten var avgörande för att det skulle bli en uppgörelse om den långsiktiga finansieringen av det militära försvaret.

Det var nödvändigt att hitta ny finansiering för att inte minska utrymmet för satsningar på vård, skola och omsorg.

Men genast startar klagokören. Det är allt från olika varianter inom Moderaterna, till bankföreningen och diverse kapitalintressen, som nu målar upp negativa scenarier. Sensmoralen av allt detta blir: egenintresset ljuger aldrig!

Och egenintressets politiska företrädare förnekar sig heller aldrig. Självfallet gör de sin värnplikt när en del av bankvinsterna ska reduceras för att finansiera även en försvarssatsning.

Men det finns i en tid som denna anledning att påminna sig om bank- och finanskrisen i slutet av 2000-talet. Det var en dramatisk tid där banksystemet var satt i gungning, inte bara i Sverige utan också internationellt.

Allt började 15 september 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehmans Brothers gick i konkurs. Då startade en lavin som drabbade i stort sett hela världen.

I Sverige rasade Stockholmsbörsen med 60 procent på ett år. Och kronans värde sjönk med 40 procent. Swedbank var nära konkurs, arbetslösheten ökade och exportindustrin fick allvarliga problem.

Då tvingades staten att ställa upp med mycket stora belopp och garantier för att stabiliteten i samhället skulle kunna upprätthållas. Bank- och finanssektorn hade i detta läge ingen hög och självsäker svansföring, utan tog villigt emot statens hjälp för att klara sin överlevnad.

Nu har det gått 11 år. Samtidigt som vi kan notera hur de fyra största bankerna förra året noterade en vinst på 112 miljarder kronor är denna jättekris i stort sett bortglömd i den allmänna debatten.

Bankerna är idag oerhört lönsamma, har höga lönsamhetskrav och har gynnats av sänkt bolagsskatt. Nu kritiseras den bankskatt som ska ge fem miljarder kronor till försvaret i höga ordalag.

Nog finns det utrymmen att ta av. För de flesta är det nog uppenbart att kapitalintressena kan och ska bidra till landets säkerhet!

Det vore bra om minnet kunde göra sig påmint och att en insikt om att den som får hjälp också själv kan bidra med ett handtag när det behövs. Kort sagt: ”Pay back time” har infunnit sig!

Samtidigt kan det vara värt att påminna om att det troligtvis finns bankintressen kopplade till svensk försvarsindustri som ser det som positivt med ett försvarsbeslut som bland annat innehåller satsningar på nytt materiel.

Det handlar trots allt om en stegvis ökning av försvarsutgifterna, som 2025 beräknas ha tillförts ytterligare 20 miljarder kronor år 2025. Men sådant talar man väl tyst om när bankskatten ska svartmålas.

Nu pågår arbetet med hur en framtida skatt på bank- och finansintressen ska utformas. Det arbetet ska betraktas i ljuset av att kapitalbeskattningen i vårt land motsvarar cirka 1 procent av BNP. I jämförbara länder så ligger den på 2,3 procent.

Nog finns det utrymmen att ta av. För de flesta är det nog uppenbart att kapitalintressena kan och ska bidra till landets säkerhet!

Peter Hultqvist

Socialdemokrat

Försvarsminister

ledare@daladem.se