Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika Ronny Svensson: 137 kronor mot klyftor

Krönika: Regionala klyftor

Annons

Nu har hela regeringen ställt sig bakom Centerpartiets almedalsbudskap om att sänka de personliga skatterna i de sju skogslänen plus Dalsland (stödområde A och B) med 137 kronor per månad.

Centerpartiet krävde ju i Almedalen 306 kronor, men det blev mindre än hälften. Presskommunikén onsdag 4/9 från kanslihuset talar om en stor satsning på landsbygdspolitik i budget 2020.

Den känsla man får av rubriken är att något helt nytt och radikalt skall göras, för att vända den mycket negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i en stor del av landets landsbygds- och glesbygdsdistrikt. Frågan är vad det i verkligheten handlar om?

Jag vill inte ifrågasätta den goda viljan med onsdagens utspel och att alla små bidrag så småningom kanske kan leda till något större. Å andra sidan måste förslagen utsättas för en kritisk analys som i de stora medierna i stort sett lyser med sin frånvaro.

De fyra 73-punktspartierna föreslår att hela satsningen uppgår till 2,2 miljarder kronor, varav 1,35 miljarder avser skattesänkningen, och att resten används till butiksstöd (35 miljoner), järnvägsunderhåll (100 miljoner), enskilda vägar (118 miljoner) och en del annat som stöd till bredband och bekämpning av granbarkborrar.

Men hur stor är satsningen egentligen och hur strategiskt utformad är den i förhållande till de stora behoven?

Ett sätt att ge satsningen rimliga proportioner är att jämföra den med södra Sveriges och storstädernas sedan länge gynnade investeringar.

Den nya höghastighetsjärnvägen mellan Södertälje/Järna och Linköping kostar 54 miljarder och har redan fördyrats med ytterligare 10 miljarder. Motorvägen Förbifart Stockholm kostade när den påbörjades 2014 drygt 25 miljarder och har idag redan blivit 10 miljarder dyrare.

Den slopade värnskatten kommer knappast vanligt folk i stödområdena till del, utan gynnar höginkomsttagare i storstäderna med drygt 6 miljarder i ökad köpkraft.

Dessa investeringar går nästan enbart till långsiktigt hållbar infrastruktur, som gynnar södra Sverige under många decennier framåt. De 2,2 miljarderna till stödområdena skapar knappast någon ökad trygghet mot färre jobb, mindre service och minskad befolkning.

För att bryta de negativa trenderna norr om Mälardalen krävs omedelbara och avsevärda miljardbelopp. Då finns chansen att lyfta regionens framtidstro

Om man på allvar vill minska de växande regionala klyftorna och stödja norra Sveriges framtid krävs mycket stora investeringar till i första hand:

- Vården, omsorgerna och utbildningssektorn i kommunerna.

- Inlandsbanan med bibanor och Inlandsvägen (E45).

- Utbyggnad av sjukhus och högskolor/universitet.

- Stöd till att bygga upp ett fungerande banksystem.

Om de fyra 73-punktspartierna på allvar menar att den aktuella landsbygdssatsningen motsvarar en stor satsning, i enlighet med formuleringarna i regeringens pressmeddelande, känns det riktigt oroande.

För att bryta de negativa trenderna norr om Mälardalen krävs omedelbara och avsevärda miljardbelopp. Då finns chansen att lyfta regionens framtidstro och människors och företags engagemang och skaparkraft. 137 kronor i månaden känns inte tillräckligt inspirerande!

Ronny Svensson

ledare@daladem.se

Annons